Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 CHARLES DICKENS
den för att i hela min livstid anfäktas av en hel legion
spöken, alla av min egen fabrik. — Humbug! säger jag
dig, bara humbug!
Här uppgav anden ett förfärligt anskri och skakade
sina kedjor med ett så fasansfullt bedövande rassel att
Serooge måste hålla sig fast vid stolen för att icke falla
i vanmakt. Men så mycket större blev hans ångest
när spöket tog av sig duken som satt bunden kring
ansiktet, liksom vore den alltför varm att bära inomhus,
och underkäken föll ned mot bröstet.
Scrooge sjönk ned på sina knän och knäppte ihop
händerna för ögonen.
— Nåd! ropade han. — Nåd! Gräsliga skepnad,
varför förföljer du mig?
— Du förvärldsligade man! svarade anden, tror du
på mig eller icke?
— Jag tror, sade Serooge. — Jag måste ju tro.
Men varför vandra andar omkring på jorden och var-
för komma de till mig?
— Det är varje människa pålagt, svarade spöket,
att hennes ande i livet skall röra sig bland sina med-
människor och ströva omkring vitt och brett; gör anden
icke detta under människans livstid, så måste han göra
det efter döden. Han blir då dömd att vandra om-
kring i världen — 0 ve mig! — för att se det som
han icke längre kan ta någon del i, men som det en
gång stått i hans makt att göra på denna jord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
