Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 CHARLES DICKENS
tid, som jag skulle försökt att göra, så har jag ingen
orsak att sörja. ;
— Vilken idol har trängt ut dig? frågade han.
— En gyllene.
— Ja, så låter det alltid här i världen, sade han.
— Det finns ingenting som man är så hård mot som
fattigdomen, och ingenting man låtsar med sådan
stränghet fördöma som strävandet att förvärva rike-
dom.
— Din rädsla för världen är alltför stor, sade hon
vänligt. — Alla dina övriga förhoppningar ha blivit upp- -
slukade av hoppet om att kunna undgå förevitelser för
det du är fattig. Jag har sett dina ädlare strävanden
försvinna, det ena efter det andra och kvävas av den
allt-behärskande passionen, vinningslystnaden. Är det
icke så?
— Jag förstår dig icke, var hans undvikande svar.
— Men om jag ock blivit en smula klokare, än sen?
Jag är icke förändrad mot dig.
Hon skakade på huvudet.
— Är jag annorlunda?
— Vår förbindelse är redan gammal. Den ingicks
när vi bägge voro fattiga och nöjda med att vara
det, till dess, i sinom tid, vi skulle genom flit och
arbete kunna förbättra vår ställning i världen. Du är
förändrad nu. Den tiden var du en annan.
— Jag var en pojke, sade han otåligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
