Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SL
EN JULSÅNG PÅ PROSA 91
argliga han säger bär likväl med sig sitt eget straff;
och därför har jag ingenting ont att säga om honom.
– Han måtte vara mycket rik, Fred, menade den
unga frun; åtminstone har du sagt det.
— Vad har han för nytta av sin rikedom? sade Scroo-
ges systerson, — Han har ingen glädje av den. Han
njuter den icke, har icke en gång det nöjet att kunna
tänka, — ha ha ha! — att han en gång skall göra
oss lyckliga därmed.
— Jag har inte något tålamod med honom längre,
anmärkte den unga frun, och hennes systrar och-alla de
andra damerna voro av samma tanke.
— Men det har jag, yttrade systersonen. — Det gör
mig ont om honom, och jag skulle inte kunna vara
ilsken på honom, om jag än ville. Vem är det som
lider av hans elaka lynne? Ingen annan än han själv.
Nu har han satt sig det i huvudet att oss skulle han
inte - kunna fördra, och därför kommer han inte och
äter middag med oss. Vad blir följden därav? Det
är icke något stort till middag han går miste om.
— Han går miste om en rätt god middag, skulle
jag tro, svarade den unga frun. Däri instämde också
alla de andra, och att de voro kompetenta domare i
saken låter sig ej bestridas, alldenstund de nyss spi-
sat; och nu hade de samlat sig kring brasan ger
låtit tända ljus.
— Nå, det är rätt roligt att höra det, fortfor Seroa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
