Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102 CHARLES DICKENS
Han kände att skepnaden var stor och vördnads-
bjudande, när den så stod invid honom, och dess hem-
lighetsfulla närvaro kom honom att rysa. Mera visste
han icke, ty anden talade icke och rörde sig icke.
— Ser jag för mig den kommande julens ande?
frågade Scrooge.
Anden svarade icke, utan pekade blott nedåt med
handen.
— Du vill visa mig skuggbilder av de ting som
icke skett, men i framtiden skola ske? fortfor Scrooge.
— Är det så, ande?
Övre delen av andens dok drogs för ett ögonblick
tillhopa i sina veck, liksom böjde anden på huvudet.
Detta var det enda svar Secrooge fick.
Ehuru Serooge nu blivit någorlunda van vid andars
sällskap, var han dock så rädd för denna tigande skep-
nad att hans ben skälvde under honom och han knappt
var i stånd att hålla sig uppe, då han beredde sig att
följa anden. Denne dröjde ett ögonblick, liksom märkte
han det tillstånd, vari den dödlige befann sig, och ville
giva honom tid att hämta sig.
Men just därigenom blev det ännu svårare för Scrooge.
En rysning gick över honom, då han tänkte att bakom
den dunkla slöjan andeögon ofrånvänt voro fästa
på honom, under det han, huru mycket han än an-
strängde sin blick, icke kunde se annat än den spök-
lika handen och en stor svart massa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
