Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN JULSÅNG PÅ PROSA 105
äter aldrig mitt på dagen. Likväl skall jag gå med
nu, bara någon annan följer. : När jag rätt tänker efter,
var ändå jag hans bästa vän; ty vi stannade alltid
och pratade, när vi möttes. Adjö, adjö!
Herrarne spridde sig och formerade snart nya grup-
per. Scrooge kände dem och vände sig till anden,
liksom väntade han sig en förklaring av denne.
Skepnaden skred framåt ut på en gata. Dess finger
visade på två personer, som mötte varandra. Scrooge
lyssnade åter, ty han trodde att han här skulle få för-
klaringen.
Även dessa bägge män kände han fullkomligt väl.
De voro affärsmän, mycket rika och högt ansedda.
Han hade alltid bemödat sig om att stå väl med dem,
nämligen i affärsväg, bara i affärsväg.
— Hur står det till? frågade den ene.
— Hur står det till med er? frågade den andre.
— Rätt bra, sade den förste. — Nå, hin fick vad han
skulle ha till slut ändå.
— Ja, jag hör det, svarade den andre. — Bra kallt
1 dag.
— Vem kan vänta annat vid jultiden? Ni åker väl
inte skridsko, gissar jag.
— Nej, nej; har annat att tänka på. God morgon!
Eljest icke ett ord. Sådan var deras hälsning, deras
samtal och deras avsked.
Scrooge kände sig i början förvånad över att anden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
