Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EA AR
114 CHARLES DICKENS
altare här och hölj det med de fasor, som stå i din
makt, ty här är ditt rike! Men på det älskade, vördade
och ärade huvudet kan du däremot icke kröka ett hår-
strå eller göra ett enda drag i dess ansikte avskräc-
kande. Det vill ingenting säga, att handen nu är tung
och faller tillbaka, när hon lyftes upp; det vill ingen-
ting säga, att hjärtat och pulsarne nu stannat; men det
har något att betyda, att handen var öppen, ädelmo-
dig och trofast; hjärtat manligt och ädelt och ömt
och pulsen en mans. Slå, skugga, slå! Ur såret fram-
kvälla de goda gärningarne och fylla världen med odöd-
ligt liv.
Ingen röst viskade dessa ord i Scrooges öra, och
likväl hörde han dem, när han såg på sängen. Vad
månne väl först och främst skulle röra sig hos denne
man, om han åter kunde vakna? frågade Scrooge sig
själv. Girighet, hårdhet, snålhetens bekymmer? De
ha sannerligen berett honom en god hädanfärd!
Här låg han i det mörka tomma huset, och där fanns
icke en man, icke en kvinna, icke ett barn, som kunnat
säga: han var god mot mig i det eller det, och för
minnet av ett gott ord vill jag vara god mot honom:
På dörren krafsade en katt och under kaminen tycktes
råttorna gnaga. Vad de sökte i likrummet, och varför
de voro så ivriga och beskäftiga, det vågade Scrooge
icke tänka på. |
— Ande, sade han, detta är ett fasans rum. Fastän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
