Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 CHARLES DICKENS
vi snart skola skiljas. Säg mig vem den mannen var,
som vi sågo ligga .död?
Den kommande julens ande ledde honom som förut
— men, föreföll det honom, vid en annan tidpunkt; det
var ingen ordentlig tidsföljd i dessa sista syner utom att
de tillhörde framtiden — anden ledde honom till ett par
samlingsplatser för affärsmän; men han visade honom
icke hans egen bild. Anden dröjde icke någonstans
utan skyndade på, till dess Scrooge bad honom stanna
ett ögonblick.
— Vid denna gränd, sade Scrooge, som vi nu
skynda igenom ligger min arbetsplats och den har länge
legat här. Jag ser huset. Låt mig se vad jag skall
bli i framtiden!
Anden stannade; men dess hand pekade i annan
riktning.
— Det där huset är det, sade Scrooge. — Varför
pekar du dit?
Det obevekliga fingret ändrade icke riktning.
Serooge skyndade fram till sitt kontorsfönster och
tittade in... Det var fortfarande kontor, men icke hans.
Inredningen var annorlunda, och den man som satt vid
pulpeten var icke han själv. Skepnaden pekade som förut.
Scrooge slöt sig till anden och undrade varför och
vart han flyttat, men följde anden till dess de kommo
till en gallerport av järn. Han stannade och såg sig
om, innan de gingo in.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
