Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN JULSÅNG PÅ PROSA 135
— Det har hänt en enda gång på hela året, sir,
sade Cratchit bedjande och nalkades sin principals pul-
pet. — Det skall icke ske hädanefter. Men jag hade en
glad dag i går.
— Jag har ett ord att säga herrn om det, jag, sade
Scrooge; jag kan inte vara belåten med sådant här
längre. Och därför, fortsatte han, sprang ned från sto-
len och fattade Bob med sådan kraft i västen, att han
tog två, tre steg tillbaka, och därför skall jag höja er
avlöning.
Bob darrade och närmade sig järnlinjalen. Det föll
honom för ögonblicket in att ge Scrooge ett slag med
den, fälla honom till golvet, hålla fast honom och ropa
på hjälp och på en tvångströja.
— Glad jul, Cratchit! sade Secrooge med ett allvar,
som icke kunde missförstås, och klappade honom på
axeln. — En gladare jul, hederlige Cratchit, än jag be-
rett er på många år! Jag skall öka på er lön och för-
söka hjälpa er familj, och i denna kväll skola vi språka
om edra affärer, Cratchit, vid en bål rykande punsch.
Gör upp eld och köp en ny kolhink, innan ni sätter
en enda prick över ett i, Bob Cratchit.
Scrooge höll vad han lovat. Han gjorde det allt-
ihop, och mer än det; och för lilla Tim, som zcé£e dog,
blev han en andra far. Han blev en så god vän, så
god husbonde, så god människa som någonsin funnits
i goda gamla City eller i vilken gammal god stad som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
