- Project Runeberg -  En naturforskares resa omkring jorden /
12

(1872) [MARC] [MARC] Author: Charles Darwin Translator: Gustaf Lindström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Denna fisk med sitt,, löst hängande skinn är bekant för att ega
den besynnerliga förmågan att kunna utspänna sin kropp till en
nästan klotrund form. Sedan han en liten stund varit upptagen
ur vattnet och derefter å nyo lägges deri, insuper han en ansenlig
mängd både vatten och luft genom munnen och måhända äfven
genom gälöppningarne. Detta sker på två sätt: luften sväljes oeh
tryckes då in i kroppshåligheten, medan dess återgång förekom-
mes genom en muskelsammandragning, hvilken synes utvärtes;
men vattnet inkommer i en sakta ström genom munnen, hvilken
hålles öppen och orörlig; denna senare rörelse måste derföre bero
på sugning. Skinnet kring magen är mycket slappare än på
ryggen. Följaktligen blifver den nedre delen af kroppen mycket
mera utspänd än den öfre och fisken flyter till följe deraf med
ryggen nedåt. Cuvier betviflar att Diodon är i stånd att simma
i detta läge. Men han kan då icke blott röra sig framåt i rak
linie, utan äfven vända sig om åt ömse sidor. Den senare rörel-
sen åstadkommes endast medelst bröstfenorna; stjerten är hop-
fallen och kan icke begagnas. Derföre att kroppen hålles utspänd
genom så mycket luft, ligga gälöppningarna öfver vattnet, men den
ström, som ständigt insupes genom munnen, flyter genom dem.
Sedan fisken förblifvit i detta utspända skick en stund, ut-
jagade han vanligen vattnet oeh luften med ansenlig styrka från
gälöppningarna och munnen. Han kunde efter godtfinnande ut-
släppa en viss vattenmängd och det är derföre sannolikt att han
till någon del insuper denna vätska för att afpassa sin specifika
vigt. Denna Diodon egde åtskilliga försvarsmedel. Han kunde
gifva svåra bett och kunde utkasta vattnet ur sin mun på något
afstand, på samma gång som han gaf ifrån sig ett besynnerligt
läte genom att röra sina käkar. När kroppen uppblåses bli de
taggar, med hvilka huden är betäckt, utstående och spetsiga.
Men den besynnerligaste omständigheten är att han, när man
handterar honom, från maghuden afsöndrar ett mycket vackert
karminrödt, fibröst ämne, hvilket färgar elfenben och papper så
varaktigt, att färgen bibehåller hela sin styrka ännu denna dag;
jag är fullkomligt okunnig om beskaffenheten och nyttan af denna
afsöndring. Jag har hört af dr. Allan, att han i hajens mage
ofta funnit en lefvande Diodon flytande och utspänd och att han
vid åtskilliga tillfällen vet att den ätit sig väg icke blott genom
magväggame, utan äfven genom odjurets sidor, och att detta
sålunda . blifvit dödadt. Hvem skulle väl ha förestält sig, att en
liten mjuk fisk skulle kunna tillintetgöra den stora och vilda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:35:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dcresajord/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free