Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 MALDONADO. [kap. III.
Pampas-ländernas sadel; den andra slutar med en smal jern- eller
messingsring, medelst livilken en rännsnara kan bildas. När gauolion
ämnar begagna lasson, håller han en liten hoprullad ända af repet
i samma hand, som håller tygeln, och i den andra ränn-
snaran, hvilken är gjord mycket vid, vanligen omkring 8 fot i
tvärmått. Denna svänger han nu omkring hufvudet och genom
en skicklig rörelse med handlofven håller han rännsnaran öppen.
När han derefter kastar den, får han den att falla på livilken
fläck han behagar. När lasson icke begagnas, är den hopbunden
i en liten rulle på baksidan af recadon. Bolas eller kulorna äro
af två slag. Det enklaste, som förnämligast användes vid struts-
fångst, består af två runda stenar, öfverklädda med läder och
sammanbundna med en smal, flätad rem af omkring 8 fots längd.
Det andra slaget skiljer sig endast deruti, att det har tre kulor,
hvilka genom remmame förenas till en gemensam medelpunkt.
Gauchon håller den minsta af de tre i sin hand och svänger de
andra oupphörligt omkring hufvudet, hvarefter han tager sitt sigte
och kastar dem hvirflande som länkkulor genom luften. Så fort
kulorna nu träffa ett föremål, sno de sig medelst remmame om-
kring detsamma och bli fast omvirade. Kulornas storlek ocli
tyngd omvexlar allt efter deras ändamål. När de äro af sten
kastas de med sådan kraft, att de stundom kunna slå af benet
på en häst, ehuru de ej äro större än ett äpple. Jag har sett
kulor af trä och så stora som en rofva, ämnade att fånga hästar,
utan att göra dem någon skada. Kulorna äro stundom af jern
och dessa kunna kastas på det längsta afståndet. Hufvudsvårig-
heten i att begagna vare sig lasson eller bolas ligger i konsten
att rida så väl, att man är i stånd att i fullaste galopp och i
det man plötsligt vänder om, svinga dem så säkert kring huf-
vudet att de träffa. Till fots skulle hvem som helst snart lära
konsten. Då jag en dag roade mig med att galoppera och svänga
kulorna kring hufvudet, träffade den ena händelsevis en buske.
Då dess hvirflande rörelse sålunda upphäfdes, föll den genast till
marken och insnärjde som af ett trolleri min hästs ena bakben.
Den andra kulan rycktes då ur handen på mig, hvarpå hästen
var rigtigt fast. Lyckligtvis var han ett gammalt, öfvadt djur,
som visste hvad frågan gälde; eljest skulle han sannolikt hafva
slagit bakut till dess han fallit omkull. Gauchos kiknade af skratt;
de ropade att de hade sett alla slags djur fångade, men aldrig
förr någon menniska, som fångat sig sjelf.
Undei de följande två dagarne nådde jag den aflägsnaste
punkt, som jag önskade undersöka. Landet hade samma utseende,
sa att den vackra gröna gräsmattan till slut blef tröttsammare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
