- Project Runeberg -  En naturforskares resa omkring jorden /
44

(1872) [MARC] [MARC] Author: Charles Darwin Translator: Gustaf Lindström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

44 MALDONADO. [kap. III.
ofta. Likväl märkte jag alltid tydligt lukten, när jag först tog
upp den och det under ett år och sju månaders tid. Detta är
ett förvånande bevis på varaktigheten af vissa ämnen, hvilka lik-
väl till - sin natur måste vara ytterst fina och flygtiga. Jag har
ofta, när jag gick på en half fjerdingsvägs afst&nd i lä af en
hjord, funnit hela luften fyld med denna utdunstning. .Jag tror
att den är starkast vid den tid, då hornen äro fullständigast och
fria från den håriga huden. Under denna tid är köttet naturligt-
vis oätligt, men gauchos försäkra, att om det någon tid får ligga
nedgräfdt i fuktig jord, försvinner lukten. Jag har läst någonstädes
att invånarne på öarne i norra Skottland på samma vis behandla
de fiskätande fåglarnas traniga kött.
Gnagarnes ordning är här mycket rik på arter. Af möss
ensamt fick jag ej mindre än 8 arter*. Den största gnagaren
på jorden, Hyclrochcerus capybara (vattensvinet), är här äfven
allmän. Ett exemplar, som jag sköt vid Monte Video, vägde 98
marker: dess längd från nosen till svansstumpen gick till 3 fot
2 tum och dess omfång till 3 fot 8 tum. Dessa stora gnagare
besöka stundom öarne i mynningen af La Plata, der vattnet är
alldeles salt; men de äro mycket talrikare på sötvattensjöarnes
och flodernas stränder. Vid Maldonado lefva vanligen tre eller
fyra tillsammans. Om dagen ligga de antingen bland vatten-
växterna eller ock beta de helt öppet på grässlätten»*. När man
ser dem på afstånd, likna de till gång och färg vanliga svin.
Men när de sätta sig ned på bakbenen och uppmärksamt betrakta
något föremål med ett öga, återtaga de likheten med sina sam-
slägtingar marsvinen och kaninerna. Hufvudet ser ytterst löjligt
ut, antingen man ser det framifrån eller från sidan, till följe af
deras långt bakåt gående mun. Dessa djur voro mycket tama
vid Maldonado; och genom att nalkas mycket varsamt, lyckades
jag en gäng komma fem alnar nära fyra gamla capykarer. Man
kan sannolikast förklara denna tamhet deraf, att jaguaren sedan
nagra ar blifvit fördnfven och emedan gauchon ej anser det mö-
an vardt att jaga dem. Då jag kom dem närmare, utstötte de
°,a esynneiliga läte, hvilket är en kort grymtning, som
icke har nagot egentligt ljud, utan snarare förorsakas af luftens
, , J Sydamerika samlade jag inalles 27 arter råttor och 13 äro dess-
‘ «kTnäa gen°m Azaras och andra författares arbeten.
_ 1 magen och tolffingerstarmen på en capybara, som iag öppnade
n fibe? ZnTeuy^Tet S^gt’&mne, i hvilket knappast
är sfbwd 1 inPPr I °Wen Sägel’ miS att “ dal af matstrupen
Detta diurs bredfstort ®torre an en kråkpenna kan passera derigenom.
iJetta djurs breda tander och starka käkar äro verkligen väl egnade att
tdl en grothk mass söndermala de vattenväxter, hvaraf det llrter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:35:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dcresajord/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free