Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1833.] SALTSJÖAR.–– FLAMINGÖS. 59
på kanten af salinerna, när vattnet börjar afdunsta. Dyn är svart
ocli har en vidrig lukt. Till en början kunde jag icke begripa
orsaken härtill, men jag märkte sedan, att skummet, som blåsten
dref mot stranden, var grönt, liksom färgadt af konferver. Jag-
försökte att taga hem litet af detta gröna ämne, men misslyckades
till följe af en tillfällighet. Vissa delar af sjön hade sedda på
något afstånd en rödaktig färg och detta berodde kanske på några
infusionsdjur. Djm var på .många ställen uppdrifven af en mängd
maskar eller annelider. Huru förvånande är det icke att något
lefvande väsende skulle vara i stånd att lefva i en dylik salt-
lösning och kunna kräla omkring bland kristaller af svafvelsyrad
kalk och natron! Och hvart taga väl dessa maskar vägen, när under
den långa sommaren hela ytan hårdnat till ett fast saltlager? Fla-
mingos bebo denna sjö i ansenliga skaror och kläcka här. I
Patagonien, norra Chili och på G-alapagos-öame såg jag dessa fåg-
lar öfverallt der saltsjöar funnos. De vadade här omkring efter
föda, sannolikt efter de maskar, som hafva sitt tillhåll i dyn; och
dessa senare lefva sannolikt af infusorier eller konferver. Sålunda
hafva vi en liten lefvande verld för sig, som passar för dessa
salta insjöar. Ett litet kräftdjur (Cancer salinus) säges O lefva i
otaliga skaror i saltpannorna vid Lymington; men endast i dem
hvarest vätskan genom afdunstning uppnått en betydlig styika,
nämligen omkring en mark salt på en half kanna vatten. Med
fog kunna vi försäkra, att hvarje del af verlden är beboelig! Vare
sig det är saltsjöar eller de underjordiska sjöar, som ligga dolda
under vulkaniska berg, varma mineralkällor, hafvets vida yta och
djup. luftens högsta lager och till och med ytan af den eviga
snön, alla gifva de uppehälle åt organiska varelser.
Norr om Rio Negro, emellan denna och det bebodda landet
nära Buenos Aires, hafva spanjorerna endast ett litet nybygge, som
nyligen blifvit anlagdt vid Bahia Blanca. Afståndet i. rak lime
till Buenos Aires är omkring 80 mil. Då de kringströfvande be-
ridna indianstammar, hvilka alltid upptagit största delen af detta
* Det är märkvärdigt huru alla omständigheter, som stå i samband
med Sibiriens och Patagoniens saltsjöar, äro likartade. Sibmen tyckes, _1-
som Patagonien, nyligen hafva blifvit lyftadt öfver hafsytan I bada lan-
dema intaga saltsjöarne grunda fördjupningar i slatterna, i bada ai.dyn p
stränderna svart och stinkande. Under skorpan af det vanlrga saltet hgge
safvelsyradt natron och talk ofullkomligt kristalliserade, och i bada ar de
gyttjiga sanden blandad med gipsnålar. De sibiris a sjoaine ’
kräftdjur och flamingos uppehålla sig likaledes vid dem. Da dessa till ut-
seendet så obetydliga förhållanden förekomma i tva afla^ V6f’temen’
kunna vi vara öfvertygade om, att de äro nödvändiga fol]dei af gemen
samma orsaker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
