Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1833.J KRIS MED INDIANER OCH BLODBAD. 89
Om morgonen begåfvo de sig af till skådeplatsen för mordet
med befallning att följa ”rastron” eller spåret, äfven om det skulle
föra dem till Chile. Vi hörde sedermera att de vilda indianerna
hade kommit undan till de stora pampas oeh att man af någon
orsak hade förlorat spåret. En blick på en ”rastro” berättar en
hel historia för dessa menniskor. Antaget att de undersöka spåren
efter några tusen hästar, så uträkna de snart huru många som
äro beridna, genom att se huru många som gått i kort galopp.
Af djupet hos andra spår ser man, om några hästar varit lastade
med packor; af oregelbundenheten i stegen, huru mycket upp-
tröttade; af det sätt hvarpå maten tillagats, om de förföljde
färdats med stor brådska; af utseendet i allmänhet, huru länge-
sedan de färdats fram der. De anse en rastro som är tio eller till
och med sjutton dagar gammal, tillräckligt färsk för vägledning.
Vi hörde äfven, att Miranda begaf sig från vestra sidan af Sierra
Ventana, i rak linie till ön Cholechel, belägen trettiofem mil uppåt
Eio Negro. Detta är ett afstånd af mellan fyratio till femtio mil
genom ett fullkomligt okändt land. Finnas väl några andra trup-
per i hela verlden som äro så oberoende? Med solen till sin väg-
visare, stokött till föda, sadeltäckena till säng, skulle” dessa man
kunna framtränga ända till verldens ända, så länge som det funnes
tillgång på litet vatten.
Få dagar derefter såg jag en annan trupp af dessa bandit-
lika soldater begifva sig ut på en expedition mot en indianstam
vid de små ”Salinas”, hvilken hade blifvit förrådd af en fangen
kazik. Den spanjor, som medförde befallningen till denna expedi-
tion, var en mycket förståndig man. Han gaf mig en berättelse
om den senaste striden, i hvilken han deltog. Några tillfanga
tagna indianer lemnade upplysningar om en stam, som lefde norr
om Colorado-floden. Två hundra soldater afsändes och de upp-
täckte indianerna först på ett dammoln, hvilket upprördes afhast-
hofvarne, emedan de just då voro stadda på resa.. Landet ar. ber-
gigt och vildt och skådeplatsen måste hafva varit långt m i det
inre, ty Cordilleran var i sigte. Indianerna, män, qvmnor och
barn, voro omkring 110 personer, och de blefvo nästan allesamman
dödade eller tillfångatagna, ty soldaterna nedhugga hvar karl. In-
dianerna äro nu så förskräckta, att de icke göra något motstånd
i massa, utan hvar och en flyr, utan att ens bry sig om us ru
och barn. Men om de upphinnas, slåss de. likt vilda djur mo
huru stor öfvermakt som helst. En döende in(^an §reP ^
derna sin motståndares tumme och lät sitt öga örr u ri. as
han släppte sitt tag. En annan, som var sårad, låtsade sig vara
död och höll en knif i beredskap, för att gifva ännu en dödande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
