- Project Runeberg -  En naturforskares resa omkring jorden /
100

(1872) [MARC] [MARC] Author: Charles Darwin Translator: Gustaf Lindström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

100 FRÅN BAHIA BLANCA TILL BUENOS AIRES. [kap. VI.
got hinder för emottagandet af betalning; det var endast och
allenast den djupa känslan af gästfrihet, hvilken hvaije resande
måste erkänna vara nästan allmän i dessa landskap. Sedan vi
galopperat några mil, komrno vi till en låg morastrakt, som ut-
sträcker sig inemot 14 mil norr ut, ända till Sierra Tapalguen.
På några ställen fans det vackra, sanka, gräsbevuxna slätter, medan
andra åter hade en mjuk, svart och torflik mark. Det fans också
några vidsträckta, men grunda insjöar och stora vassruggar. Om
natten hade vi någon svårighet, att bland morasen finna en ton-
plats till vårt nattläger.
Ben 15 september. — Vi uppstego tidigt på morgonen och
redo kort derefter förbi den posta, der indianerna hade mördat
de fem soldaterna. Officern hade aderton lansstyng i sin kropp.
Efter en styf ridt, uppnådde vi vid middagstiden den femte postan,
der vi stannade öfver natten till följe af någon svårighet att få
hästar. Som denna punkt är den mest blottstälda på hela linien,
voro tjuguen soldater förlagda här, hvilka vid solnedgången åter-
vände från jagten och medförde sju hjortar, tre strutsar och flera
bältdjur och rapphöns. Då man rider genom landet, är det van-
ligt att sätta slätten i brand och följaktligen var synranden om
natten på flera ställen upplyst af lysande eldar. Detta gör man
till en del för att förvilla kringströfvande indianer, men hufvud-
sakligen för att förbättra betet. På grässlätter, som icke hysa
några större idislande djur, tyckes det vara nödvändigt att genom
eld bortskaffa den öfverflödiga växtligheten, för att derigenom
göra det nya årets växt användbar.
Eanchon på detta ställe hade icke en gång något tak, utan
bestod endast af en krets tistelstjelkar, för att i någon mån afvärja
blåstens kraft. Den var belägen på kanten af en vidsträckt, men
grund insjö, som svärmade af vildfågel, bland hvilka den svart-
halsade svanen var den mest framstående.
En art regnpipare, hvilken ser ut, som han gick på styltor,
{Himantopus nigricollis) förekommer här i betydliga flockar. Man
har orätt förevitat honom klumpighet. När han vadar i det grunda
vattnet, som är hans älsldingstillhåll, är hans gång långt ifrån
otymplig. Dessa fåglar ha i flock ett läte, hvilket på ett märkligt
vis liknar skallet af ett koppel små hundar i fullt dref. Då jag
vaknade om natten, har jag mer än en gång för ett ögonblick
spruttit till vid detta aflägsna läte. Teru-tero (Vanellus cayanus)
är en annan fågel, som ofta stör nattens tystnad. Till utseende
och lefnadssätt liknar han i många hänseenden våra vipor. Hans
vingar äro likväl väpnade med skarpa sporrar, lika dem på benen
af den vanliga tuppen. Liksom vår vipa fått sitt namn af sitt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:35:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dcresajord/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free