Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HO FEÅN BUENOS AIEES TILL S:A FA [kap. vn.
kött är mycket hvitt och godt när det blifvit kokadt, men använ-
des sällan.
Biscachan har en mycket egen vana att släpa alla slags hårda
föremål till ingången af sin håla; också ligger kring hvarje sådan
grupp af ingångar en mängd kreatursben, stenar, tistelstjelkar, hårda
jordklimpar, torr spillning, o. s. v. samlade i en hög, hvilken stund-
om skulle kunna fylla en hel skottkärra. En trovärdig person
omtalade för mig, att en herre tappade sitt ur under en ridt en
mörk natt; men då han på morgonen vände tillbaka samma väg
och dervid genomsökte omgifningarne af alla biscacha-kulor långs
med vägen, fann han snart sitt förlorade ur. Denna vana att
upplocka allt som ligger på marken i närheten af dess boning
måste förorsaka biscachan mycket bestyr. Jag är alldeles ur stånd
att göra ens den aflägsnaste gissning om ändamålet dermed. Icke
kan det vara till försvar, emedan allt detta skräp hufvudsakligen
lägges ofvanför hålans mynning, hvilken går ned i jorden med
mycket liten lutning. TVifvelsutan finnes något mycket godt skäl
dertill, men landets invånare äro äfven alldeles okunniga derom.
Den enda liknande företeelse jag känner, är den besynnerliga ny-
holländska fågeln Calodera maculata’s vana att bygga en prydlig
hvälfd gång af qvistar, hvari han leker, och rundt omkring
hvilken han hopsamlar land- och hafssnäckor, ben och fjädrar,
isynnerhet dem som, äro vackert färgade. Mr. Gould, som beskrif-
vit detta förhållande, säger mig, att infödingarne söka vid lek-
platserna, när de förlorat något hårdt föremål och han vet att en
tobakspipa blifvit sålunda återfunnen.
Den lilla ugglan (Athene cunicularia), hvilken så ofta har
blifvit omtalad, bebor på slätterna vid Buenos Aires uteslutande
biseachans hålor; men i Banda Oriental utarbetar hon sjelf sin
kula. På ljusa dagen, men isynnerhet om aftnarne, får man se
dessa fåglar stå öfverallt parvis på högarne invid hålorna. Om
man oroar dem, så gå de antingen in i hålet eller flytta sig under
ett gällt, sträft skri med en egendomlig sväfvande flygt ett litet
stycke, hvarefter de vända sig om och blicka stadigt på sin för-
följare. Ibland om qvällarne kan man få höra dem tjuta. Jag
fann i magen på tvenne, som jag dödade, qvarlefvor af möss och
en dag såg jag huru de dödade och bortförde en liten orm. Man
påstår att ormar äro deras vanliga byte om dagarne. Jag vill
här omnämna såsom ett bevis på de olikartade födoämnen, hvar-
på ugglor lefva, att en art, som dödades på holmame i Chonos-
arkipelagen, hade magen full med rätt stora krabbor. I Indien
finnes ett slags fiskande ugglor, hvilka likaledes fånga krabbor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
