Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1833.] HAFVETS FOSFORESCENS. 143
ytterst allmänna i denna del af hafvet. Det har alltid varit mig-
en hemlighet hvarmed albatrossen föder sig, som vistas så långt
från land; men jag förmodar att han liksom kondoren är i stånd
att fasta länge och att ett kalas på en ruttnande hval räcker för
en lång tid. Den mellan vändkretsarne belägna delen af Atlanti-
ska hafvet svärmar af pteropoder, kräftdjur och stråldjur samt af
deras uppslukare flygfisken och dennes förföljare bonitema och
albicorerna. Jag förmodar att de talrika, lägre hafsdjuren lefva
af infusorier, hvilka, såsom man nu af Ehrenbergs undersökningar
vet, i mängd finnas i öppna hafvet. Men hvaraf lefva dessa in-
fusorier i det klara, blå vattnet?
Under det vi en mycket mörk natt seglade något söder om
La Plata, erbjöd hafvet en underbar och utmärkt skön anblick-
Det blåste en frisk bris och ytan glödde af ett blekt sken öfver-
allt der man om dagen ser skum. Fartyget dref framför sin bog^
två vågor af flytande fosfor och i kölvattnet följdes det af en
mjölkhvit svans. Så långt ögat nådde, skimrade toppen af hvarje
våg, och till följe af det återkastade skenet af dessa gulaktiga,
flammor var himmeln vid synranden icke fullt så mörk, som midt
öfver våra hufvuden.
Då vi kommo sydligare, var hafvet sällan fosforescerande; och
när vi voro utanför Cap Horn kan jag icke erinra mig, att jag
sett det sådant mer än en gång och då var det långt ifrån lysande.
Denna omständighet står sannolikt i nära samband med bristen
på organiska varelser i denna del af hafvet. Efter Ehrenbergs
utförliga afhandling om hafvets fosforescens, är det nästan öfver-
flödigt af mig att göra några anmärkningar rörande detta ämne-
Jag torde likväl få tillägga, att samma liksom sönderslitna och.
oregelbundna bitar af ett gelatinöst ämne, som Ehrenberg beskrif-
vit, tyckas såväl på södra som norra halfklotet vara den gemen-
samma orsaken till denna företeelse. - Bitarne voro så små, att
de lätt gingo genom den fina flaggduken och likväl kunde man-
tydligt se några med blotta ögat. När man slog vattnet i en
bägare och rörde om det, så gnistrade det, men en liten del i ett
urglas blef nästan aldrig lysande. Ehrenberg påstår, att alla dessa-
smådelar bibehålla en viss grad af sin irritabilitet. Mina iakttagel-
ser gåfvo ett annat resultat och några af dem skedde genast ef-
ter sedan vattnet blifvit upphemtadt. Jag får också nämna, att
då jag hade nyttjat nätet en natt och låtit det delvis torka och
jag tolf timmar derefter ånyo använde det, fann jag att hela ytan
gnistrade lika klart, som när det först togs ur vattnet. I detta
fall tyckes det icke sannolikt, att smådelarne så länge skulle för-
blifvit vid lif. Då jag en gång förvarade en medusa af slägtet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
