- Project Runeberg -  En naturforskares resa omkring jorden /
182

(1872) [MARC] [MARC] Author: Charles Darwin Translator: Gustaf Lindström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

182 ELDSLANDET. [kap. X.
härmade de oss genast. Några i vårt sällskap började skela ocli
göra grimaser, men en af de unge eldsländarne (hvars hela ansigte
var svartfärgadt, utom ett hvitt band öfver ögonen) lyckades att
göra ännu fulare miner. De kunde med fullkomlig noggrannhet
upprepa hvarje ord i de meningar vi yttrade till dem ooh de
ihågkommo dessa ord någon tid. Dock veta vi européer huru svårt
det är att urskilja ljuden i ett utländskt språk. Hvem af oss, till
exempel, skulle kunna följa med en amerikansk indian genom en
mening, som bestode af mer än tre ord? Alla vildar tyckas i en
ovanlig grad ega denna härmningsförmåga. Man berättade mig,
nästan i samma ord som jag användt, om samma löjliga vana
hos kaffrerna. Australierna hafva likaledes länge vaiit kända föi
att kunna härma och beskrifva en persons gång, så att han kan
igenkännas. Huru skall man kunna förklara denna föimaga. Ai
det till följe af en i jemförelse med redan länge civiliserade men-
niskor mera öfvad varseblifningsförmåga och skarpare sinnen, hvilka
äro vanliga hos alla menniskor, som befinna sig i det vilda till-
ståndet?
När vi uppstämde en sång, trodde jag att eldsländarne skulle
hafva fallit till marken af förvåning. Med lika mycken förvåning
betraktade de vår dans; men när en af de unge männen tillfrå-
gades derom, hade han ingenting emot en liten sväng. Så liten
bekantskap de än tycktes hafva med européer, kände de likväl
till och fruktade våra skjutvapen; och ingenting kunde förmå dem
att taga våra bössor i handen. De bådo om knifvar, hvilka de
kallade med det spanska namnet ”cuchilla”, hvarjemte de förtyd-
ligade sin åstundan, genom att låtsa, som om de hade ett stycke
späck i munnen och ville skära i stället för att slita af det.
Jag har icke ännu omtalat de eldsländare, som vi hade om
bord. Under Adventures och Beagles föregående resa, 1826
30, tog kapten Fitz Roy några infödingar såsom gisslan för för-
lusten af en båt, hvilken hade blifvit bortstulen, till stor fara för
en med mätning upptagen afdelning; och några af dessa infödin-
gar, äfvensom ett barn, hvilket han hade köpt för en perlemor-
knapp, tog han med sig till England, för att der på sin egen
bekostnad uppfostra dem och undervisa dem i religion. En af
hufvudanledningarne för kapten Fitz Roy att företaga denna resa,
var att återföra dessa infödingar till deras hemland och innan
amiralitetet beslutit att utsända denna expedition, hade kapten
Fitz Roy sjelf ädelmodigt befraktat ett fartyg för att sjelf skatfa
dem hem. Infödingarne åtföljdes af en missionär vid namn
Matthews, om hvilken, äfvensom om besagde infödingar, kapten
Fitz Roy har utgifvit en fullständig och förträfflig berättelse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:35:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dcresajord/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free