- Project Runeberg -  En naturforskares resa omkring jorden /
186

(1872) [MARC] [MARC] Author: Charles Darwin Translator: Gustaf Lindström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

186 ELDSLANDET. [KAP. X.
lärgen, är dess utseende dystert och enformigt, icke heller upp-
lifvas det ofta af solens strålar.
Den 20 december. — Ena sidan af hamnen bildas af en om-
kring 1,500 fot hög kulle, hvilken kapten Fitz Roy har upp-
kallat efter sir J. Banks till minne af hans olyckliga utflygt,
hvilken hade dödlig utgång för två personer af hans sällskap
och nära nog äfven för dr. Solander. Det yrväder, som var or-
saken till deras olycka, inträffade i medlet af januari, således midt
i detta lands högsommar, eller svarande mot juli månad hos oss,
och på samma breddgrad som Durham! Jag ville gerna uppnå
toppen af detta berg, för att insamla alpväxter, då alla slags
blommor äro fåtaliga i de lägre trakterna. Vi följde samma
vattendrag som föregående dagen, till dess detta upphörde och vi
tvungos att på måfå krypa fram emellan träden, hvilka voro låga,
krokiga och tjocka till följe af det högländta läget och de häftiga
vindarnes inverkan. Slutligen uppnådde vi något som på afstånd lik-
nade en matta af fint, grönt gräs, men som till vår harm befans vara
en tät massa af små, endast omkring fyra eller fem fot höga bokträd.
De stodo så tätt som buxbomsbuskar i en trädgårdshäck och vi
voro tvungna att streta oss fram öfver den jemna, men förrädiska
ytan. Efter något ytterligare besvär uppnådde vi torfven och
derefter det nakna skifferberget.
En ås förenade detta berg med ett annat, som låg en knapp
mil längre bort och var högre, så att snö låg fläckvis på det-
samma. Då dagen icke var långt framliden, beslöt jag att gå
dit och samla växter under vägen. Detta skulle hafva varit ett
styft arbete, om icke en väl trampad och rak stig hade blifvit
gjord af guanacos, hvilka liksom fåren alltid följa samma stråt.
När vi uppnådde berget, funno vi det vara det högsta i närmaste
grannskapet; också flöto vattendragen till hafvet i motsatta rikt-
ningar. Vi erhöllo här en vidsträckt utsigt öfver det omgifvande
landet: mot norr utbredde sig en träskartad myrtrakt, men åt sö-
der hade vi en utsigt af sådan vild praktfullhet, som väl anstår
Eldslandet. Det låg ett visst slags mystisk storhet i anblicken af
berg bakom berg med de djupa mellanliggande dalarne, alla be-
täckta af en tät, mörk skogsmassa. I detta luftstreck, der den
ena stormbyn följer på den andra, med regn, hagel och snöslask,
tyckes sjelfva luften äfven vara mörkare än annorstädes. När man
i Magelhaens sund skådade rätt söderut från Port Famine, tyck-
tes de aflägsnaste fjordarna mellan bergen, till följe af sitt dunkel,
leda utom denna verldens gränser.
Den 21 december. —• Beagle lättade ankar och gick till
segel, och då vi i ovanlig grad gynnades af en god ostlig bris.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:35:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dcresajord/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free