Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1834.] MAGELHAENS SUND. 205
ELFTE KAPITLET.
MAGELHAENS SUND.––SYDKUSTERNAS KLIMAT.
Magelhaens sund. — Port Famine. — Bestigning af Mont Tam. — Skogar. — Ätlig
svamp. — Djurlif. — Stor hafstång. — Vi lemna Eldslandet. — Luftstrecket. —
De sydliga kusternas fruktträd ocli naturalster. — Snögränsens höjd på Cordilleran. —
Glacieremas nedstigande till hafvet. — Isbergs uppkomst. — Stenblocks förflyttning. —
De antarktiska öarnes luftstreck och växtalster. — Frusna djurkroppars bibehållande. —
Återblick.
I slutet af maj 1834 inseglade vi för andra gången genom
östra inloppet till Magelhaens sund. Landet på ömse sidor om
denna del af sundet består af nästan jemna slätter liknande Pata-
goniens. Cap Negro, som ligger litet innanför det andra liafs-
passet, kan anses som den punkt, der landet börjar antaga Elds-
landets utpräglade drag. På ostkusten, söder om sundet, samman-
binder på liknande sätt ett kulligt, parklikt landskap dessa tvenne
länder, hvilka i nästan hvarje afseende äro hvarandras motsatser.
Det är sannerligen öfverraskande att finna en sådan förändring i
landskapet inom en rymd af tre mil. Om vi taga ett något
större afstårid, såsom mellan Port Famine och Gregory-viken, d. v. s.
tio mil, är skilnaden ännu mera förvånande. På det förra stället
hafva vi afrundade berg, dolda af ogenomträngliga skogar, hvilka
genomdränkas af det regn, som bildats genom oupphörliga stormar,
då det deremot vid Cap Gregory råder en klar och mörkblå him-
mel öfver torra och ofruktbara slätter. Fastän snabba, oroliga och
icke inskränkta genom några synliga gränser, tyckas luftströmmar-
ne liksom en flod i sin bädd, följa ett regelbundet bestämdt lopp.
Under vårt förra besök i januari råkade vi vid Cap Gregory
på de ryktbara så kallade jättelika patagonierna, hvilka gåfvo oss
ett hjertligt emottagande. Deras längd tyckes ansenligare än den
verkligen är genom deras stora guanacomantlar, deras langa, fladd-
rande hår och deras utseende i allmänhet. I medeltal är deras
* De sydvestliga briserna äro i allmänhet mycket torra. Då vi den
29 jan. voro för ankar vid Cap Gregory, antecknades: en mycket svår storm
från W. t. S. med klar himmel och få strömoln, luftvärmen 14°, daggpunk-
ten 2°, skilnad, 12°. Den 15 jan. vid hamnen St. Julian: på morgonen lätta
vindar med mycket regn,- åtföljda af en mycket stark by med regn, öfver-
gick till svår storm med tunga moln, klarnade, blåste mycket styft från
S. S. W. Luftvärmen 15°, daggpunkten 5°, skilnad 10°.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
