Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1834] UTFLYKT TILL FOTEN AF ANDERNA.
225
Valparaisos narmaste omgifningar äro icke mycket inbringande för
naturforskaren emedan under den långa sommaren vinden ständigt
blåser fran noder och något från land, så att det under denna tid
aldng iegnar.. Under de tre vintermånaderna sker detta likväl till-
räckligt ymnigt. Till följe häraf är växtligheten mycket torftig,
sa att inga trad finnas, utom i några djupa dalar, och endast litet
gras samt nagra laga buskar äro spridda öfver de mindre branta
delarne af bergen Afbrottet är högst slående, om vi besinna, att
60 mil längre söderut denna sida af Anderna är helt och hållet
dold af en enda ogenomtränglig skog. Under det jag gjorde mina
naturhistoriska samlingar, företog jag åtskilliga långa fotvandringar
Trakten ar behaglig för dylika utflykter. Många mycket vackra
blommor växa här och, såsom fallet är i de flesta torra klimat
ega orterna och. buskarne starka och egendomliga lukter, så att
till och med kläderna bli parfymerade genom att snudda emot
dem. Jag upphörde aldrig att förvåna mig öfver att finna hvarje
ny dag lika vacker som den föregående. Hvilken skilnad i lifvets
njutning åstadkommer icke luftstrecket! Huru motsatta äro icke
de känslor, med hvilka man skådar mörka berg halft inhöljda i
moln, mot dem, med hvilka man betraktar en annan bergskedja
genom en vacker dags violblå töcken. Den förra anblicken kan
för en stund vara mycket upplyftande; men den andra andas idel
glädje och lefnadslust.
Den 14 augusti. — Jag begaf mig ut på en ridfärd i af-
sigt att geologiskt undersöka de nedersta delarne af Anderna, de
enda, som pa denna årstid icke äro öfverhöljda af vintersnön. Vår
första dags ridt gick norrut långs med hafskusten. Efter mörk-
ningen uppnådde vi liaciendan Quintero, det landtgods, som förr
tillhörde lord Cochrane. Ändamålet med min ditresa var att se
de stoia snäckbankar, som ligga några alnar öfver hafsytan och
brännas till kalk. Bevisen för hela denna kustlinies höjning äro
otvifvelaktiga; på några hundra fots höjd äro skal med ett ålder-
domligt utseende talrika och jag fann några på 1,350 fots höjd.
Dessa skal ligga antingen lösa på ytan eller äro de inbäddade i
en svartröd växtmylla. Jag öfverraskades mycket af att under
mikioskopet finna denna växtmylla verkligen vara hafsgyttja, full
med smådelar af organiska kroppar.
Den 15 augusti. — Vi återvände till Quillota-dalen. Trakten
var högst behaglig, just sådan som skalderna skulle kalla idyllisk;
gröna, öppna ängslappar, åtskilda af små dalar med bäckar, och
hyddorna, hvilka vi kunna föreställa oss som herdarnes, spridda
pa kullames sidor. Vi voro tvungna att gå öfver bergsryggen
Darwin, En naturforskares resa omkring jorden. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
