- Project Runeberg -  En naturforskares resa omkring jorden /
229

(1872) [MARC] [MARC] Author: Charles Darwin Translator: Gustaf Lindström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1834.] GKUFVOR. 229
jag på huru någon bergskedja kunnat lemna materialier till sådana
ofantliga massor och icke blifvit helt och hållet utplånad. Yi
få nu icke vända om undret och tvifla på huruvida den allsmäktiga
tiden förmår söndermala berg till grus och slam, äfven sjelfva
den jättelika Cordilleran.
Andernas utseende var helt olika mot hvad jag hade väntat
mig det. Den undre snölinien var naturligtvis vågrät och med
denna tycktes kedjans jemna toppar äfven vara alldeles parallela.
Endast på långa afstånd utvisade en grupp af spetsar eller en en-
staka kägla, hvarest en vulkan hade funnits eller nu finnes. Till
följe häraf liknade bergskedjan en stor, sammanhängande mur,
öfver hvilken här och der ett torn reste sig, och som bildade
ett fullkomligt stängsel för landet.
Nästan öfverallt hade berget blifvit borradt vid försöken att
få reda på guldgrufvor; också har grufletnings-raseriet knappast
lenmat en fläck i Chile oundersökt. Jag tillbragte qvällen så-
som förut, samspråkande kring elden med mina följeslagare. Chiles
guasos, hvilka motsvara Pampas’ gauchos, äro likväl ett helt annat
slags varelser än dessa. Chile är det mer civiliserade af de begge
länderna och invånarne hafva följaktligen förlorat mycket af egen-
domligheten i sin karakter. Rangåtskilnader äro vida mer mar-
kerade ; guason anser ingalunda alla menniskor som sina likar och
jag blef helt förvånad att finna det mina följeslagare icke ville
äta på samma gång som jag. Denna känsla af bristande jemlik-
het är den nödvändiga följden af en förmögenhets-aristokrati.
Man säger att några af de större godsegarne ega från nittio till
hundraåttio tusen riksdaler om året; en olikhet i förmögenhet som
jag tror att man icke träffar i något af de boskapsuppfödande
landskapen öster om Anderna. En resande finner icke här den
obegränsade gästfrihet, som försmår all betalning, men som likväl
erbjudes så välvilligt, att man ej kan hysa några betänkligheter
vid att antaga den. Nästan hvarje hus i Chile emottager den
resande öfver natten, men man väntar att en obetydlighet lemnas
om morgonen; till och med en rik person vägrar icke att emot-
taga ett par riksdaler. Ehuru gauchon kan råka vara en lönn-
mördare, är han dock en herreman; guason är i några afseenden
bättre, men på samma gång en vanlig, simpel karl. Ehuru de hafva
ungefär enahanda sysselsättning, äro begge olika hvarandra både
till sedvanor och klädedrägt, och hvarderas egenheter äro all-
männa i deras särskilta länder. Gauchon tyckes utgöra en del
af sin häst och föraktar all ansträngning, utom då han sitter på
dennes rygg, hvaremot man kan lega guason som jordbruksarbetare.
Den förre lefver helt och hållet af kött, den senare nästan ute-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:35:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dcresajord/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free