- Project Runeberg -  En naturforskares resa omkring jorden /
237

(1872) [MARC] [MARC] Author: Charles Darwin Translator: Gustaf Lindström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1834.] GULDGRUFVOR. 237
före första målningen, skulle tvifvelsutan mångdubbla värdet af
guldmalmen. Det är eget att finna huru de små guldkornen, som
ligga spridda och icke anfrätas, till slut samla sig till någon mängd.
För någon tid sedan erhöllo några grufarbetare, som icke hade
något arbete, tillåtelse att hopskrapa den lösa mullen kring huset
och qvarnen och då de vaskade den sålunda hopsamlade jorden,
vunno de guld till ett värde af etthundratjugu riksdaler. Detta är
ett fullkomligt motstycke till hvad som eger rum i naturen. Berg
undergå förvittring och bortsköljas och med dem de metallådror,
som de innehålla. Den hårdaste klippa nötes till det finaste stoft,
de oädla metallerna syrsättas och båda aflägsnas; men guld, platina
och några andra äro nästan oförstörbara och då de till följe af
sin tyngd sjunka till botten, blifva de qvarliggande. Sedan hela
berg gått igenom denna malnings-process och blifvit vaskade me-
delst naturens hand, blir återstoden metallförande och menniskan
finner det löna mödan att fullborda frånskiljningsarbetet.
Så dålig ofvananförda behandling af grufarbetarne än före-
faller, gå de likväl med nöje in derpå; ty jordbrukgarbetarnes ställ-
ning är vida sämre. Deras dagspenning är mindre och de lefva
nästan uteslutande på bönor. Denna fattigdom måste hufvudsak-
ligen bero på det feodal-lika system, enligt hvilket jorden brukas;
ty jordegaren lemnar ett litet jordstycke åt arbetaren att bygga
på och odla, och får till ersättning hvar dag hans arbete (eller ock
en i stället lejd persons) så länge han lefver, och det utan någon
dagspenning. Till dess en dylik arbetare får en fullvuxen son,
som genom sitt arbete kan betala jordräntan, finnes ingen, som,
med undantag af vissa dagar, kan sköta hans jordfläck. Till följe
häraf är ytterlig fattigdom mycket vanlig bland de arbetande
klasserna i detta land.
Det finnes några gamla indianska ruiner i denna trakt och
jag såg en af dessa genomborrade stenar, hvilka Molina omtalar
såsom allmänna på många ställen. De äro af flat, cirkelformig
skapnad, fem till sex tum i diameter, med ett hål, som går midt
genom medelpunkten. Man har vanligen antagit att de begagnades
som klubbor, ehuru deras form alls icke tyckes väl lämpad för
nämde ändamål. Burchell säger, att några sydafrikanska stammar
gräfva upp rötter med tillhjelp af en käpp, som är spetsad i ena
ändan och hvilkens kraft och tyngd ökas genom en rund sten
med ett hål uti, i hvilket den andra ändan är fast inkilad. Det
tyckes sannolikt, att Chiles indianer fordom nyttjade något dylikt
groft åkerbruksredskap.
En dag fick jag besök af en tysk naturhistorisk samlare vid
namn Renous och nästan på samma gång af en gammal spansk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:35:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dcresajord/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free