Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1834.] BESTIGNING AF SAN PEDRO. 249
vidrörde marken och vi voro stundom ända till femton fot upp
öfver densamma, så att sjöfolket på skämt utropade loddjupet.
Ibland kröpo vi på händer och fotter, den ena efter den andra,
under de murkna stammame. Pä bergets lägre delar voro ståtliga
träd af winteranan och en lager, som liknade sassafrasen med väl-
luktande blad, samt andra, hvilkas namn jag icke känner, hopflä-
tade af en krypande bambu eller rotting. Här voro vi mera som
fiskar sprattlande i ett nät, än som menniskor. Högre upp intaga
buskar de större trädens plats, här och der med en röd oeder eller
en alerce-tall. Jag fick äfven fägnaden återse vår gamle vän, den
sydliga boken, på en höjd af något mer än tusen fot. Dessa bo-
kar voro likväl små, mariga träd och jag förmodar, att detta måtte
vara inemot deras nordliga gräns. Slutligen afstodo vi i förtviflan
från hela företaget.
Den 10 december. — Skeppslupen och hvalbåten fortsatte sin
uppmätning under mr. Sullivans befäl, men jag stannade om bord
på Beagle, som dagen derpå lemnade San Pedro och seglade sö-
derut. Den 13:e seglade vi in i en öppning i södra delen af
Guayatecas eller Chonos-arkipelagen, och det var lyckligt att vi
gjorde det, ty påföljande dagen rasade en ursinnig storm, som var
värdig sjelfva Eldslandet. Hvita, väldiga moln voro uppstaplade
emot den mörkblåa himmeln och förbi dem jagade hastigt svarta,
sönderslitna dunstmassor. De bakom hvarandra liggande bergs-
kedjorna sågo ut som dunkla skuggor, och den nedgående solen
kastade på skogstrakten ett gult sken, mycket likt det som åstad-
kommes af spritlågan. Vattnet var hvitt af det kringflygande stän-
ket, medan vinden lade sig för ett ögonblick, för att genast åter
ryta genom tacklet; det var ett hemskt, högtidligt skådespel. Un-
der några få minuter visade sig en klar regnbåge och det ^ var
märkligt att iakttaga stänkets verkan, hvilket då det fördes långs
med vattenytan, förändrade den vanliga halfeirkeln till en cirkel,
så att ett bälte af prismats färger fortsatte sig från den vanliga
regnbågens båda ändpunkter tvärs öfver viken tätt intill faltygets
sida, sålunda bildande en förvriden, men nästan fullständig ring.
Vi stannade här i tre dagar. Vädret fortfor att vara dåligt;
men detta betydde icke mycket, då på alla dessa öar landets yta
är nästan ofarbar. Kusten är så ojemn, att ett försök att gå i
den riktningen erfordrar ett oupphörligt klättrande upp och ned
öfver de skarpa klipporna af glimmerskiffer, och hvad skogarne
angingo, så buro våra ansigten, händer och ben vittne om den
misshandling vi utstodo vid blotta försöket att intränga i deras
fridlysta gömslen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
