Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1835]
SNÖNS INVERKAN FÅ KLIPPOR. 283
Jag såg ofta både i Eldslandet och på Anderna, att öfver-
allt der klippan var betäckt med snö under större delen af året,
den hade blifvit söndersprängd på ett högst ovanligt vis i små,
kantiga stycken. Scoresby har iakttagit samma förhållande på
Spetsbergen. Detta förefaller mig mycket svårförklarligt; ty den del
af berget, som är skyddad af en snömantel, måste vara. mindre
underkastad upprepade och starka temperaturförändringar, än någon
annan del. Jag har stundom förestält mig, att jorden och sten-
styckena på ytan kanske mindre lätt bortföras af det långsamt
o-enomsipprande snövattnet *), än af regn, och att den fasta klip-
pans skenbara södervittring under snön derföre vore bedräglig.
Hvilken orsaken än må vara, så är massan af sönderfallande ste-
nar på Cordilleran mycket stor. Ibland om våren nedrasa stora
massor af detta grus från bergen och betäcka snodnfvorna i da-
larne samt bilda sålunda naturliga iskällare. Vi redo ofver en,
som låg djupt nedanför den eviga snöns gräns. .
Då qvällen nalkades sitt slut kommo vi till en besynnerlig
skålformig slätt, kallad Valle del Yeso. Den var betäckt med htet
torrt gräs och vi hade den angenäma synen af en boskapshjord
midt i de omgifvande klippiga ödemarkerna. Dalen har sitt namn
Teso, af en stor, jag skulle tro minst 2,000 fot maktig gipsbadd,
bestående af hvit, och på sina ställen alldeles ren gips. A i til -
braffte natten tillsammans med en hop karlar, som ho o pa a
lasta mulåsnor med detta ämne, hvilket användes för vinberedningen.
Vi begåfvo oss i väg tidigt på morgonen (den 21) och fortsatte
vår väg långs med floden, hvilken hade blifvit mycket förminskad,
till dess vi anlände till foten af den ås, som skiljer de vatten, hvilka
rinna åt Stilla och Atlantiska hafven. Vagen som hittills van
god med en ständig, men mycket långsam stigning, förvandlades
nu till en brant zickzackformig stig uppfor den stora kedjan,
som åtskiljer republikerna Chile och Mendoza. _
Jag skall här lemna en mycket kort ofversigt ofver den ge
logiska bygnaden hos de parallela bergsträckor som bilda Coidille-
ran. Af dessa sträckor äro tvenne betydligt högre an de andra ,
nämligen på chilenska sidan Peuquenes-asen, hvilken ar 13,600
fot öfver hafvet, der vägen korsar den, och Portillo-asen at
doza till, hvilken är 14,500 fot. De undre baddarne i Peuquenes
kedjan, äfvensom i de andra vester derom belagna stora bergstrac
Ä"rSfoixÄ Ä* ä ”i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
