- Project Runeberg -  En naturforskares resa omkring jorden /
284

(1872) [MARC] [MARC] Author: Charles Darwin Translator: Gustaf Lindström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

284 FÄRD ÖFVER CORDILLERAN. [kap. XV.
koma, testa af en stor, flera tusen fot mäktig porfyrmassa, hvil-’
ken runnit ut som lava på hafsbottnen, vexlande med kantiga och
afrundade stycken af samma bergarter, hvilka blifvit utkastade ur
under hafvet varande eruptionsöppningar. Dessa skiftesvisa massor
äro i de centrala delarne betäckta med väldiga lager af röd sand-
sten, konglomerat ocli kalklialtig lerskiffer, tillsammans med och
öfvergående i ofantliga gipsbäddar. I dessa öfre lager äro snäc-
kor temligen allmänna ; och de tillhöra ungefär samma period som
den undre kritan. Det är en gammal historia, men icke dess min-
dre underbar, att höra talas om att snäckor, hvilka en gång kröpo
på hafsbottnen, nu ligga nära 14,000 fot öfver dess yta. De un-
dre bäddame i derma stora lagermassa hafva blifvit rubbade, upp-
hettade, kristalliserade och nästan hopblandade genom inverkan af
en af hvit albitgranit bestående bergmassa.
Den andra hufvudkedjan, den vid Portillo, är af en helt olika
bildning; ty den består hufvudsakligen af stora, nakna spetsar af
röd fältspatsgranit, som lägre ned på vestra sidan betäckas af en
sandsten, hvilken fordom genom värmens inverkan blifvit för-
vandlad till qvarts. På qvartsen hvila konglomeratbäddar af några
tusen fots mäktighet, hvilka hafva blifvit upplyftade af den röda
graniten och stupa i en vinkel af 45° mot Peuquenes-sträckan. Jag
förvånades öfver att finna att detta konglomerat till en del bestod
af småstenar, som härrörde från Peuquenes-kedjans klippor med deras
försteningar och till en del af en röd fältspatgranit, lik den vid
Portillo. Häraf måste vi draga den slutsatsen, att när konglome-
ratet bildades både Peuquenes- och Portillo-kedjoraa voro till en
del upplyftade och utsatta för afnötning. Men då konglomerat-
bäddarne blifvit kastade i en vinkel af 45° af den röda Portillo-
graniten, jemte den underliggande af densamma på heta vägen för-
vandlade sandstenen, kunna vi vara öfvertygade om att den huf-
vudsakliga ingjutningen och höjningen af den redan delvis bildade
Portillo-kedjan egde rum efter konglomeratets hopande och långt,
efter Peuquenes-kedjans upplyftning. P& detta vis är Portillo, den
högsta åsen i denna del af Cordilleran, icke så gammal som den
ej fullt så höga Peuquenes-kedjan. Åfven skulle kunna anföras en
lutande lavaström vid östra foten af Portillo såsom bevis för att
den har upplyftningar af ännu senare datum att tacka för sin an-
senliga höjd. Om man forskar efter sistnämda bergskedjas upp-
komst, så tyckes den röda graniten hafva blifvit utgjuten på en
urgammal, förut befintlig kedja af hvit granit och glimmerskiffer.
På de flesta ställen, kanske öfverallt i Cordilleran, skall man finna-
att hvarje kedja bildats genom upprepade upplyftningar och in-
gjutningar, och att de olika jemslöpande sträckorna äro af olika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:35:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dcresajord/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free