Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290 FÄRD ÖFVER CORDILLERAN. [kap. XV.
ven in på däggdjuren och i mindre grad på fåglar och insekter.
Som exempel kan jag anföra råttorna, af hvilka jag fick tretton
arter vid Atlantiska hafvets kust oeh fem på Stilla hafvets, utan
att någon enda af dem är gemensam för begge ställena. Vi måste
undantaga alla de arter, som vanligtvis eller tillfälligtvis besöka
höga berg, samt vissa fåglar, hvilka utbreda sig så långt i söder
som till Magelhaens sund. Detta förhållande står i fullkomlig öf-
verensstämmelse med Andernas geologiska historia 5 ty dessa beig
hafva stått som en stor skiljemur, sedan de nutida djurrasernas upp-
komst; och vi borde derföre icke vänta oss någon större likhet emel-
lan de organiska varelserna pa motsatta sidor af Anderna, än pa
hafvets motsatta kuster, så framt vi icke antaga, att samma art
blifvit skapad på två olika ställen. I båda fallen måste vi förbise
de arter, som varit i stånd att öfvergå stängslet, vare sig detta
består af klippor eller saltvatten
E11 stor mängd växter och djur voro fullkomligt desamma
som i Patagonien, eller ytterst nära beslägtade med dem. Vi hafva
här agutin, bizcachan, tre bältor, strutsen, vissa rapphönsarter och
andra fåglar, af hvilka aldrig någon enda är synlig i Chile, men
som äro utmärkande för Patagoniens öde slätter. Vi hafva lika-
ledes många af de i en icke-botanikers ögon ^likartade taggiga bu-
skarne, förtorkade gräsen och dvärgörterna. Åfven de svarta, lång-
samt krälande skalbaggarne äro mycket lika och jag tror efter när-
mare undersökning, att somliga äro fullkomligt identiska. Jag hade
alltid mycket beklagat, att vi blifvit tvungna att afstå från färden
uppför Santa Cruz-floden, innan vi hunno fram till bergen; ty jag
hyste alltjemt ett hemligt hopp att råka på någon stor förändring
i landets utseende; men jag är nu öfvertygad om, att det endast
skulle hafva varit att följa Patagoniens slätter uppför en bergsluttning.
Den 24 mars. — Tidigt på morgonen klättrade jag uppför
berget på den ena sidan om dalen och njöt en ganska vidsträckt
utsigt öfver Pampas. Detta var ett skådespel, hvarefter jag alltid
längtat, men jag blef sviken i min förväntan. Vid första anblic-
ken liknade det mycket hafvet sedt på långt håll, men åt norr
upptäckte man snart många ojemnheter. Det mest framstående
draget i taflan var floderna, hvilka i den uppgående solens strålar
glittrade som silfvertrådar, till dess de försvunno i det omätliga
* Detta är blott en tillämpning af de lagar, som Lyell först på ett
så utmärkt sätt framställt öfver djurens geografiska utbredning, så vidt den
beror på geologiska förändringar. Hela framställningen grundar sig natur-
ligtvis på antagandet af arternas oföränderlighet; eljest skulle man kunna
anse olikbeten mellan arterna i de begge trakterna såsom hafvande tillkom-
mit under ett längre tidsförlopp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
