- Project Runeberg -  En naturforskares resa omkring jorden /
292

(1872) [MARC] [MARC] Author: Charles Darwin Translator: Gustaf Lindström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

292 FÅRD ÖFVER CORDILLERAN. [kap. xv.
sevis fuktiga ooh gröna slätterna vid Buenos Aires. Mendozas oeli
Patagoniens öde slätter bestå af en klapperstensbädd, deri stename
blifvit glattslipade ooh uppkastade af hafvets vågor, under det att
de med tistlar, klöfver och gräs betäokta Pampas hafva bildats af
Plataflodens gamla mynning.
Efter två dagars tråkig färd var det uppfriskande att på af-
stånd se de rader af popplar och pilar, som växa kring byn och
floden Luxan. Kort innan vi anlände till denna plats, sago vi i
söder ett ojemt moln af mörk, rödbrun färg. I början trodde vi
att det var rök från någon stor eld pa slätterna, nren vi funno
snart att det var en gräshoppsvärm. De flögo norrut och med till-
hjelp af en lätt bris upphunno de oss med en fart af halfannan
till två och en half mil i timmen. Hufvudsvärmen fylde luften
från en höjd af omkring tjugu fot till såsom det tycktes, två eller
tre tusen fot från marken ”och ljudet af deras vingar var såsom
ljudet af vagnar med många hästar, skyndande till strid”, eller
snarare, borde jag säga, likt en stark bris, som far genom taklet
på ett fartyg. När man såg himmeln genom förtroppen, hade den
utseende af en mezzotinto-gravyr, men hufvudmassan var ogenom-
tränglig för ögat. De voro likväl icke sa tätt tillsamman, att de
icke kunde undkomma en käpp, som svängdes fram och tillbaka.
När de slogo ned, voro de talrikare än löfven på marken och ytan
blef rödaktig i stället för grön. Sedan svärmen en gång hade sla-
git sig ned, flögo djuren af och an i alla riktningar. Gräshoppor
äro icke en ovanlig landsplåga i detta land. Redan under denna
årstid hade åtskilliga mindre svärmar kommit upp från södern, der
de födas i ödemarkerna, liksom sannolikt öfver allt annorstädes
på jorden. Det stackars folket försökte förgäfves afvända anfallet
genom antändande af eldar, genom rop samt genom svängande med
grenar. Denna gräshoppart liknar mycket och är kanske densamma,
som Österlandets ryktbara Gryllus migratorius.
Vi öfvergingo Luxan, hvilken är en flod af ansenlig storlek,
ehuru hans lopp mot hafskusten är mycket ofullkomligt kändt; ja,
man är icke ens rätt säker på huruvida han icke afdunstar och
försvinner redan under sin väg öfver slätterna. Vi sofvo om natten
i byn Luxan, en liten af trädgårdar omgifven plats, hvilken är den
sydligaste odlade orten i provinsen Mendoza, och ligger två och
en half mil söder om hufvudstaden. Om natten var jag utsatt för
ett anfall, ty jag ej kalla det annorlunda, af BencJiuca, en art
Reduvius eller Pampas-trakternas stora svarta vägglus. Det är ytterst
vidrigt att känna omkring en tum långa, mjuka, vinglösa insekter
kräla öfver ens kropp. Innan de suga, äro de helt tunna, men
blifva sedan runda och uppsvälda af blod och kunna då lätt krossas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:35:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dcresajord/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free