- Project Runeberg -  En naturforskares resa omkring jorden /
313

(1872) [MARC] [MARC] Author: Charles Darwin Translator: Gustaf Lindström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1835.] VATTENSKRÄCK. 313
Då jag i denna del af skolgången icke fann mycket, som in-
tresserade mig, vände vi om till Don Benitos hus, der jag stan-
nade i två dagar och samlade fossila snäckor och träd. I konglo-
merat inbäddade stora kullfallna, kiselvandlade trädstammar voro
mycket talrika. Jag mätte en, som höll femton fot i omkrets.
Huru förvånande är det icke, att hvarje minsta del af trädämnet
i denna stora cylinder blifvit. aflägsnad och ersatt af kiselsyra så
fullkomligt, att hvarje kärl och por är bibehållen. Dessa träd vuxo
på ungefär samma tid som vår undre krita bildades, och de till-
hörde alla tallträdens familj. Det var roligt att höra folket tala
om beskaffenheten af de fossila snäckor, som jag samlade, nästan
i samma ordalag, som begagnades för ett århundrade sedan i
Europa, nämligen huruvida de hade blifvit så ”födda af naturen”
eller icke. Min geologiska undersökning af landet väckte vanligen
stor förvåning bland chilenarne, och det dröjde länge, innan jag
kunde öfvertyga dem om, att jag icke letade efter grufvor. Detta
var stundom besvärligt, hvarföre jag fann den enklaste utvägen
att förklara min sysselsättning vara, att fråga dem, huru det kom
sig, att icke de sjelfva voro angelägna om att få veta något an-
gående vulkaner och jordbäfningar? Hvarföre somliga källor voro
varma’ och andra kalla? Hvarföre det finnes berg i Chile och icke
en kulle i La Plata? Dessa enkla frågor på en gång tillfredstälde
och tystade de flesta. Några trodde likväl (såsom åtskilliga per-
soner i England, hvilka äro hundra år efter sin tid), att alla dy-
lika forskningar voro onyttiga och gudlösa, och att det var all-
deles tillräckligt att tro att Gud sålunda hade skapat bergen.
Ett påbud hade nyligen blifvit utfärdadt, att alla kringstry-
kande hundar skulle dödas och vi sågo många ligga döda på vägen.
Många hade nyligen blifvit galna och åtskilliga personer hade blif-
vit bitna och dött af följderna. Vid flera tidpunkter hade vatten-
skräck varit rådande i denna dal. Det är märkvärdigt, att man
på detta vis finner en sällsam och förfärlig sjukdom tid efter an-
nan uppträda på samma enstaka ställe. Man har anmarkt, att vissa
byar i England på samma vis äro mera utsatta för att hemsökas
deraf än andra. Dr. Unanue uppgifver, att vattenskräcken forst
blef känd i Sydamerika år 1809, hvilket bestyrkes deraf att Azara
och Ulloa aldrig hade hört talas om den på sin tid. Dr. Unanue
säger, att den utbröt i Centralamerika, hvarifrån den langsamt spred
sig söderut. Den uppträdde i Arequipa år 1807, och man säger
att några personer der, som icke hade blifvit bitna, angrepos, lik-
som äfven några negrer, hvilka hade ätit en oxe, som a e o ^
i vattenskräck. I Ica omkommo på detta vis ömkligen fyrtiotvå
personer. Sjukdomen utbröt emellan tolfte och nittionde dygnet ef-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:35:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dcresajord/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free