- Project Runeberg -  En naturforskares resa omkring jorden /
314

(1872) [MARC] [MARC] Author: Charles Darwin Translator: Gustaf Lindström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

314 NORRA CHILE OCH PERU. [kap. xvi.
ter bettet, och när den en gång utbrutit, följde döden alltid inom
fem dagar. Efter år 1808 följde en lång tid utan några sjuk-
domsfall. På förfrågan hörde jag icke talas om någon vattenskräok
i Van Diemens land eller i Australien; och Burchell säger, att
under de fem år, som han var på Goda Hoppsudden, hörde han
aldrig talas om ett enda fall deraf. Webster försäkrar att vatten-
skräcken aldrig har förekommit på Azorerna och samma försäkran
har gjorts med afseende på Mauritius och St. Helena. Vid en
så besynnerlig sjukdom torde möjligen någon upplysning vinnas
genom betraktande af de omständigheter, under hvilka den upp-
kommer i långt skilda luftstreck; ty det är osannolikt, att en redan
biten hund skulle hafva blifvit förd till dessa aflägsna länder.
Om natten kom en främling till Don Benitos hus och bad
om tillåtelse att få härberge der. Han sade, att han hade vandrat
omkring bland bergen i sjutton dagars tid, emedan han gått vilse.
Han hade begifvit sig ut från Guasco och då han var van att
resa i Cordilleran, trodde han det icke blifva någon svårighet att
följa stigen till Copiapö, men kom snart in i en irrgång af berg,
hvarifrån han icke kunde finna någon utväg. Några af hans mul-
åsnor hade fallit öfver branterna och han hade varit i stor nöd.
Den största svårigheten uppstod deraf, att han icke visste hvar
han skulle finna vatten i det lägre landet, så att han var tvungen
att följa långs med hufvudkedjan.
Vi foro åter nedåt dalen och anlände den 22 juni till Copiapö.
Den nedre delen af dalen är bred och bildar en vacker slätt, lik-
som Quillotas. Staden betäcker en ansenlig ytvidd och hvart hus
eger en trädgård; men det är en obehaglig plats och husen äro
illa försedda. Alla tyckas tänka endast på att förtjena pengar och
derefter så fort som möjligt flytta derifrån. Alla invånarne äro
mer eller mindre intresserade i grufdriften, hvarför grufvor och
malmer äro de enda samtalsämnena. Alla slags lifsförnödenheter
äro ytterst dyra, emedan afståndet från staden till hamnen är nio
mil och landforslingen mycket kostsam. En höna kostar omkring
fem riksdaler; kött är nästan lika dyrt som i England; ved eller
rättare qvistar liemtas på åsnor från ett afstånd af två eller tre
dagsresor inåt Cordilleran och bete för djuren går till åttiofem öre
för dagen ; hvilket allt är öfverdrifvet högt för att vara i Sydamerika.
Den 26 juni. — Jag legde en vägvisare och åtta mulåsnor,
för att föra mig in i Cordilleran på en annan väg, än vid min
sista utfärd. Som landet var alldeles ofruktbart, togo vi halfannan
mulåsnelast af korn blandadt med hackelse. Ungefär en mil ofvan-
för staden skiljer sig en bred dal kallad ”el Despoblado” eller den
obebodda, från den, utefter hvilken vi hade anländt. Ehuru det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:35:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dcresajord/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free