Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1835.] LANDSKÖLDPADDAN. 341
några af inbyggarne, att de aldrig hade funnit någon död utan
af en yttre orsak.
Öborna tro, att dessa djur äro fullkomligt döfva; och säkert
är, att de icke höra omen person går tätt bakom dem. Det
roade inig alltid att, när jag upphann ett af dessa stora odjur,
under dess långsamma vandring, se huru plötsligt det i samma
ögonblick, som jag gick förbi, drog in sitt hufvud och sina ben,
och med ett doft hväsandeföll till marken med ett tungt ljud, lik-
som om det plötsligen nedfallit dödt. Jag klef ofta upp på deras
rygg och då jag gaf dem ett par slag på bakkanten af deras skal,
reste de sig och vandrade vidare; men jag fann det mycket svårt
att hålla jemvigten. Man använder mycket detta djurs kött, både
färskt och saltadt, och man bereder en klar, vacker olja af fettet.
När en sköldpadda blifvit fångad, göres en skåra i huden vid svan-
sen, så att man kan få se in i kroppen, om fettet under rygg-
skölden är tjockt. Om detta ej är fallet, låter man djuret gå,
hvarpå det skall snart hemta sig efter denna egendomliga opera-
tion. För att fånga landsköldpaddorna, är det icke nog att lägga dem
på rygg såsom hafssköldpaddorna, ty de äro ofta i stånd att komma
på benen igen.
Det kan ej betviflas att denna sköldpadda är inhemsk på
Galapagos-öarna; ty hon förekommer på alla eller nästan alla öarna, äf-
ven några af de minsta, der intet sött vatten finnes. Hade arten
blifvit hit inflyttad, skulle detta svårligen hafva varit fallet på en
ögrupp, hvilken varit så litet besökt. Dessutom funno de gamla
buekaniererna denna sköldpadda i större mängd än nu. Wood och
Rogers säga äfven år 1708, att det är spanjorernas tanke, att den
icke finnes annorstädes i denna del af verlden. Nu är hon vida
utspridd; men man kan sätta i fråga, huruvida hon är inhemsk pa
något annat ställe. Man har vanligen ansett att benen af en
sköldpadda på Mauritius, som hittas tillsamman med den utdöda
Dodo, tillhöra denna sköldpadda; och om detta varit fallet, så
måste hon tvifvelsutan der vara inhemsk, men Bibron anser den vara’
en skild art, liksom fallet säkert är med den der nu lefvande arten.
Af det märkliga ödleslägtet Amblyrhynchus, hvilket är in-
skränkt till denna ögrupp, finnas två arter, som likna hvarandra
till sin allmänna kroppsform, men af hvilka den ena lefver på
land och den andra i liafvet. Denna senare art (A. cnstatus),
beskrefs först af Bell, hvilken till följe af hans korta, breda hufvud
och starka, lika långa klor, ganska riktigt anade, att hans lefnads-
vanor skulle vara mycket egendomliga och olika med hans när-
maste samslägtings, Iguanans. Han är ytterst allmän på alla öar
i denna grupp, der han uteslutande lefver på de klippiga hafs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
