- Project Runeberg -  En naturforskares resa omkring jorden /
356

(1872) [MARC] [MARC] Author: Charles Darwin Translator: Gustaf Lindström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

356 TAHITI OCH NYA ZEELAND. [kap. XVIII.
ADERTONDE KAPITLET.
TAHITI OCH HYA ZEELAND.
Färd mellan de Låga öarne. - Tahiti. - Landets utseende. - Växtlighet på bergen.-
Bimeo — Utflygt till det inre. Djupa dalgångar. — En mangd vattenfall. —
Mängden af vilda, nyttiga växter. - Infödingarnes måttlighet. - Deras sedliga till-
stånd. — Parlamentets sammanträde. — Nya Zeeland. — O-viken. — Hippahs. —
TJtflygt till Waimati. — Missions-anstalten. — Engelska örter, som nu förvildats. —
Waiomio. — En ny-zeeländsk qvinnas begrafning. — Vi segla till Australien.
Den 20 oktober. — Sedan uppmätningen af G-alapagos-öarne
blifvit afslutad, styrde vi till Tahiti och anträdde vår långa öf-
verfärd af 540 mil. På några få dagar seglade vi från det dystra
och molnhöljda ocean-område, som om vintern sträcker sig långt ut
från Sydamerikas kust. Vi hade derefter klart och vackert väder,
under det vi angenämt seglade framåt 25—27 mil om dagen un-
dan den ihållande passadvinden. Värmegraden är mycket högre
i denna mellersta del af Stilla hafvet än vid amerikanska kusten.
Termometern i förkajutan stod dag och natt mellan 26 och 27
grader, hvilket kännes mycket angenämt; men ett par grader till
skulle göra hettan tryckande! Vi foro genom den Låga eller Far-
liga Arkipelagen och sågo åtskilliga af dessa i så hög grad märk-
värdiga ringformiga korallöar, hvilka nätt och jemt höja sig öfvei
vattenytan och blifvit kallade Lagun-öar. En lång och bländhvit
strand höljes med en rand af grön växtlighet; och sedd på afstånd
afsmalnar strimman åt båda hållen och sänker sig under synranden.
Från masttoppen kan man se en stor yta af lugnt vatten, inom
ringen. Dessa låga, urholkade korallöar stå icke i någon jemfö-
relse till det ofantliga haf, ur hvilket de tvärbrant uppstiga, och
det är underbart att sådana svaga inkräktare icke öfverväldigas af
de allsmäktiga och aldrig hvilande vågorna i det stora haf, som
man orätt kallat det Stilla.
Den 15 november. — I dagningen syntes Tahiti., en ö, som
för alla tider måste blifva klassisk för den resande i Sydhafvet.
På afstånd var utseendet icke inbjudande; ty man kunde ännu
icke se den frodiga växtligheten i de lägre trakterna, och då molnen
rullade undan, visade sig de vildaste och brantaste spetsarna i öns
mellersta delar. Så fort vi ankrade i Matavai-viken omgåfvos vi
af kanoter. Det var söndag för oss, men måndag för Tahiti; om
förhållandet hade varit omvändt, skalle vi icke hafva fått ett enda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:35:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dcresajord/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free