- Project Runeberg -  En naturforskares resa omkring jorden /
363

(1872) [MARC] [MARC] Author: Charles Darwin Translator: Gustaf Lindström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1885.] MÄNGDEN AF VILDA, NYTTIGA VÄXTER. 363
den brinnande veden, då vedpinnarue efter omkring tio minuter
voro uppbrunna och stenarne varma. De hade först invecklat styc-
ken af oxkött, fisk, mogna och omogna bananer samt toppen af
vild arum i friska bladpaketer. Dessa gröna paketer lades nu i
ett hvarf mellan två lag af varma stenar, hvarefter alltsamman be-
täcktes med jord, så att hvarken någon rök eller imma kunde slippa
ut. Efter en fjerndels timme var allt på det utsöktaste vis tilla-
gadt. De gröna paketen lades nu på en duk af bananblad, och
med ett kokosnötskal drucko vi den rinnande strömmens kyliga
vatten och njöto salunda vårt landtliga mål.
Jag kunde icke utan beundran betrakta de omgifvande växterna.
Rundt. omkring stodo bananträd, hvilkas frukter lågo hoptals ruttnande
på marken, ehuru de kunna användas till föda på åtskilliga vis.
Midt för oss låg en vidsträckt dunge af vilda sockerrör och ström-
men beskuggades af Avaträdets mörkgröna, knotiga stam, hvilket
träd fordom var så ryktbart för sin kraftiga, rusgifvande verkan.
Jag tuggade en bit och fann den liafva en bitter, obehaglig smak,
hvilken genast skulle hafva kommit hvem som helst att förklara
den för giftig. Tack vare missionärerna trifves denna växt nu en-
dast i dessa djupa dalgångar, oskadlig för alla. Tätt bredvid sag
jag den vilda arum, hvars rötter äro goda att äta, nar de aro val
genomstekta, och de unga bladen bättre än spenat. Här fans den
vilda yamsroten och en .lilja kallad li, som växei i mang oc i
har en mjuk, brun rot, till slcapnad och storlek lik en stor tra-
kloss. Denna utgjorde vår desert, ty den är söt som sirup och
har en angenäm smak. Dessutom funnos åtskilliga andra vilda
frukter och nyttiga växter. Den lilla strömmen innehaller forutom
sitt kyliga vatten, äfven ålar och kräftor. Jag beundrade denna
tafla, när jag jemförde den med ett ouppodladt land i det tempe-
rerade bältet. Jag kände styrkan af den anmärkningen, att men-
niskan, åtminstone den vilda, som har sm omdomesformaga endast
delvis utvecklad, är tropikernas barn.
Då aftonen inbröt, vandrade jag under bananernas dyst.a
skugga uppåt flodbädden. Min väg afbröts snart, da jag kom till
ett mellan två och trehundra fot högt vattenfall; och der ofvan
var återigen ett annat. Jag omtalar alla dessa vattenfall som fin-
nas i denna enda bäck, för att gifva en allman föreställning om
landets sluttning. I denna gömda vra, der vattnet ^ tycktes
aldrio- någon vindflägt hafva blåst. De tunna kanterna af de stora,
af stlnkef våta banan-bladen voro hela, i stället for, sasom vanli-
gen är händelsen, sönderslitna i tusen flikar. Från var^standpunkt,
som nästan hängde på bergets si a, am e vi midtelbergens
en blick ned i djupet af de närliggande dalarne; och midtelbeigens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:35:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dcresajord/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free