- Project Runeberg -  En naturforskares resa omkring jorden /
373

(1872) [MARC] [MARC] Author: Charles Darwin Translator: Gustaf Lindström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MY ZEELÄNDARNK.
3’885.] NY ZEEEANDARNK. ‘ o
Både deras personer och hus äro till äckel smutsiga och illa-
luktande ; och tanken på att tvätta vare sig sjelfva eller sina klä-
der, tyckes aldrig hafva uppstått hos dem. Jag såg en höfding, som
har en svart och flottig skjorta, och då man frågade honom huru
det kom sig, att den var så smutsig, svarade han med förvåning
”Ser ni icke att den är gammal”? Några hafva skjortor, men den
vanliga drägten är en eller två stora filtar, vanligen svarta af
smuts, som kastas öfver deras axlar på ett mycket olämpligt och
tafatt vis. Några af de förnämsta höfdingarne hafva snygga en-
gelska kläder, men dessa påtagas blott vid högtidliga tillfällen.
Den 23 december. — På ett ställe, som kallas Waimate,
ungefär två och en half mil från Ö-viken, midt emellan ost- och
vestkusten, hafva missionärerna inköpt ett jordområde, för att der
bedrifva landtbruk. Jag hade blifvit bekant med pastor Williams,
som, då jag yttrade en önskan att se det, inbjöd mig att besöka
sig der. Mr. Bushby, en på Nya Zeeland bosatt engelsman, erbjöd
sig att föra mig i sin båt förbi en årännil, der jag skulle få se
ett vackert vattenfall och hvarigenom min vandring skulle forkor-
tas. Han skaffade mig likaledes en vägvisare. Då han bad en
närboende höfding att anskaffa en sådan, erbjöd sig höfdingen att
sjelf gå; men hans okunnighet om penningars värde var sa stoi.
att. han först frågade mig huru många pund jag ville gifva honom,
fastän han sedan nöjde sig med åtta riksdaler. När jag visade hof-
dingen ett mycket litet bylte, som jag önskade få buret, blef det
alldeles nödvändigt för honom att medtaga en slaf. Dessa liog-
modskänslor börja nu aftaga, men fordom skulle en hofdmg torr
hafva dött, än underkastat sig förnedringen att bära den ringaste
börda. Min följeslagare var en vig, kraftfull karl, kladd i en smut-
sig filt, och med ansigtet. helt och hållet tatueradt. Han hade
fordom varit en stor krigare, och tycktes stå på mycket fortrolig
fot med mr. Bushby, ehuru de vid åtskilliga tillfallen hade vant
i häftiga tvister. Mr. Bushby anmärkte, att litet lugn ironi ofta
bringar dessa infödingar till tystnad i deras mest uppbrusan e
ögonblick. Denne höfding hade kommit till mr. Bushby och till-
talat honom på ett högtrafvande sätt: ”En stor hofdmg, en s oi
man, en vän till mig, har kommit på besök till mig _ ni mas e
gifva honom något godt att äta, några vackra skänker o. s x .
Mr. Bushby hade då låtit honom tala till slut och svaiade dei-
efter helt lugnt ungefär sålunda: ”Hvad vidare skall dm slaf gora
för dig”? Mannen gjorde då en mycket löjlig gnmas och upp-
hörde genast med sitt skrytsamma tal. ,,
Någon tid förut var mr. Bushby utsatt for ett mycket allvar-
sammare anfall. En höfding jemte en hop karlar försökte bnta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:35:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dcresajord/0383.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free