- Project Runeberg -  En naturforskares resa omkring jorden /
391

(1872) [MARC] [MARC] Author: Charles Darwin Translator: Gustaf Lindström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1836.] NÄBBDJURET. 391
nu är emun landsförvisad långt bort och kängurun har blifvit få-
talig ; ty den engelska vindhunden har varit mycket förderflig för
båda. Det torde komma att dröja länge innan dessa djur helt
och hållet utrotas, men deras dom är fäld. Infödingarne vilja
alltid gerna låna hundar från landtgårdarne. Lånet af dem, af-
skrädet när ett djur slagtas och litet mjölk från korna äro ny-
byggarnes fredsgåfvor, under det att de tränga allt längre fram
inåt. landet. Den tanklöse infödingen, som förbländas af dessa
obetydliga förmåner, glädjes åt den hvite mannens annalkande,
ehuru denne tyckes vara utsedd att ärfva hans barns land.
Fastän vi hade en klen jagt, hade vi nöjet af en angenäm
ridt. Skogen är vanligen så öppen, att en ryttare kan gallopera
genom den; och genomskäres af några få flatbottniga dalar, hvil-
ka äro gröna och fria från träd. På sådana ställen var landskapet
vackert, som i en park. I hela landet såg jag knappast ett ställe,
som icke bar märken efter någon eld, och det enda som gjorde
någon omvexling i den enformighet, som så mycket tröttar en re-
sandes öga, bestod deri, att eldarne brunnit för längre eller kor-
tare tid tillbaka, eller att stubbame voro mer eller mndre svarta.
I dessa skogar finnas icke många fåglar. Jag sag likval nagra
stora flockar af den hvita kakadoran, livilka ato pa ett sädesfält,
äfvensom några mycket vackra papegojor. Kråkor lika vara ka-
jor voro icke ovanliga, äfvensom en annan fagel snarlik en skata.
’[ skymningen vandrade jag långs med en rad af smaspar, hvilka
i detta torra land förestälde en flodbädd och hade dervid den
lyckan att få se åtskilliga af det beryktade näbbdjuret De dy -
kade och lekte vid vattenytan, men visade sa obetydligt af s
kropp, att man lätt skulle kunnat taga dem for vattenra tor. Mi
Biwne sköt en, och är det verkligen ett högst besynnerligt dm.
Ett uppstoppadt exemplar gifver aUs ingen fores a ning om
vudets och näbbens utseende, när de aro lefvande, emedan den
senare blir hård och hopskrumpen®.
* Det intresserade SÄ
sekts trattformiga giop. Fois ko® en stor; men oförsigtig myra.
ningen och försvann _ genas • undan TOro mycket våldsamma.
Då hennes anstrangmngar for PP egendomliga, små sand-
riktades hastigt mot det förväntade offidessaaa urets stjert.
skurar, hvilka Erby och Spence ’beskrfva att de^ta.“^ande kiiar,
Men myran hade bättre lycka ^ flugan och “pp « australiska
tfÄÄÄ hvilken ^öres af det europeiska
myrlejonet. t

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:35:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dcresajord/0401.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free