Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394 AUSTRALIEN. [kap. XIX.
uttryck och det är lyckligt om de icke äfven lära sig de lägsta
föreställningar.
Deremot förskaffar ett kapital sin egare, utan något besvär
å hans sida, tredubbla räntan möt i England; och är han mån
om sig, kan han vara säker om att blifva rik. Öfverflödsvaror
finnas i myckenhet och äro obetydligt dyrare än i England, me-
dan de flesta födoämnen äro billigare. Klimatet är förträffligt och
fullkomligt helsosamt; men i mitt tycke förlorar det sina behag
genom landets föga inbjudande utseende. Nybyggare hafva en
stor fördel deri, att de kunna hafva gagn af sina söner, när des-
sa äro mycket unga; och vid en sexton till tjugu år taga de ofta
aflägsna gårdar om hand. Detta måste likväl ske på bekostnad
af att deras- söner helt och hållet umgås med straffångar. Jag har
mig icke bekant, att sällskapstonen antagit någon egendomlig ka-
rakter; men med sådana lefnadsvanor och utan intellektuella sys-
selsättningar, kan den knappast undgå att försämras. Min tanke
är den, att endast den mest trängande nödvändighet skulle förmå
mig att utvandra hit.
Denna kolonis snabba välstånd och dess blifvande utsigter äro
mycket obegripliga för mig, som icke förstår dylika saker. De
tvenne förnämsta utförselsartiklarne äro ull och hvalfisktran, och
för begge dessa produkter finnes en gräns. Landet är fullkomligt
ot-jenligt till anläggande af kanaler och derföre finnes det en icke
aflägsen punkt, bortom hvilken ullens forsling till lands icke be-
täcker kostnaderna för fårens klippning och skötsel. Betet är öf-
verallt så tunt, att nybyggarne redan trängt långt in i det inre,
hvartill kommer att landej, längre in är mycket magert. Åkerbru-
ket kan aldrig lyckas i stor skala, till följe af torkan. Derföre
måste, så vidt jag kan se, Australiens vidare förkofran till slut
komma att bero deraf, att det blir en medelpunkt för handeln i
södra halfklotet och kanske äfven af dess blifvande fabriker. Som
marken innehåller stenkol, har det alltid drifkraften i sin hand;
liksom det derigenom, att den beboeliga delen af landet sträcker
sig långs kusten samt till följe af sina nybyggares engelska här-
komst, är säkert att blifva ett sjöfartsidkande land. Jag trodde
förr att Australien skulle höja sig och blifva ett lika stort och mäk-
tigt land som Nordamerika, men nu förefaller det mig som om en
sådan blifvande storhet står väl mycket i vida fältet.
Med afseende på straffångarnes ställning hade jag ännu mindre
tillfälle att bilda ett eget omdöme, än i andra afseenden. Den
första frågan är, om deras belägenhet verkligen kan anses vara
ett straff; åtminstone kan ingen påstå att det är ett strängt straff.
Detta betyder dock, förmodar jag, föga, så länge det fortfar att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
