Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1836.] ST. HELENA. 431
Påföljande dagen blef jag inqvarterad ett stenkast från Na-
poleons graf ®. Det var en förträfflig plats, midt på ön, hvarifrån
jag kunde göra utfärder åt alla håll. Under de fyra dagar, som
jag stannade här, vandrade jag öfver ön från morgon till qväll och
undersökte dess geologiska historia. Min bostad låg på en höjd af
omkring 2,000 fot. Här var vädret kallt och blåsigt med ständiga
regnskurar och tidtals var hela trakten inhöljd i täta moln.
Vid kusten är den skrofliga lavan alldeles bar, men på de
mellersta och högre trakterna hafva de fältspatrika bergarterna genom
sin förvittring bildat en lerig jordmån, hvilken är färgad af många
lysande färger i breda band, der han icke är betäckt af växter.
Under denna årstid frambringar landet, fuktadt af ständiga regn-
skurar, ett ovanligt bjertgrönt bete, som småningom aftager allt
lägre ned och slutligen försvinner. På 16:e breddgraden och på
den obetydliga höjden af 1,500 fot är det öfverraskande att skada
en växtlighet, som eger ett afgjordt engelskt skaplynne. Kullaine
krönas med oregelbundna planteringar af den vanliga tallen, och de
sluttande sidorna äro tätt beströdda med snår af ginst, öfverhöljda
med dess ljusgula blommor. Tårpilar äro vanliga vid bäckarnes
stränder och häckarne bestå af björnbärsbuskar med deras välkända
frukt. När vi besinna att antalet af växter, som nu finnas på ön,
går till 746 och att af dessa endast femtiotvå äro inhemska arter,
medan de öfriga blifvit införda från andra länder och de flesta af
dem från England, så inse vi orsaken till florans engelska skap-
lynne. Många af dessa engelska växter tyckas trifvas bättre än i
sitt hemland. Några från motsatta delen af Australien lyckas äfven
utmärkt väl. De många inflyttade arterna måste liafva utrotat åt-
skilliga af de infödda och det är blott på de högsta och brantaste
åsarne, som den inhemska floran nu är förherskande.
Landskapets engelska eller snarare Wales-artade skaplynne,
ökas ytterligare af de talrika landtgårdarne och de små hvita husen,
af hvilka somliga ligga gömda i bottnen af de djupaste, dalarne
och andra högt på topparne af de höga bergen. Nagra utsigter aro
anslående, såsom den vid sir W. Dovetons hus, der den djerfva
spets, som kallas Lot, synes öfver en mork tallskog, med den sodra
kustens röda, af vatten anfrätta berg till bakgrund. Da man ska-
dar ön från en höjd, är mängden af vägar och fasten den första
omständighet, som tilldrager sig uppmärksamheten; och om man
* Det är farligt, att ens omnämna denna graf efter alla de volymer af
vältalighet som blifvit uttömda öfver detta ämne. En af nyare tiders re-
sande lar ’inom tolf rader belastat den stackars lilla “ “mb en sar-
Den är en graf, en grift, en pyramid, en kyrkogård, en katakomb, en
kofag, en minaret och en mausolé!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
