- Project Runeberg -  En naturforskares resa omkring jorden /
442

(1872) [MARC] [MARC] Author: Charles Darwin Translator: Gustaf Lindström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

442 FRÅN MAURITIUS TILL ENGLAND. [kal*, xxi.
Den 19 augusti lemnade vi ändtligen Brasiliens kuster. Gud
vare lofvad, att jag aldrig mer behöfver besöka ett slafland. An
i dag, så ofta jag bör något aflägset skrik, återkallar det med
plågsam lifiighet mina känslor, när jag gick förbi ett hus i Per-
nambuco, hvarifrån jag hörde det ömkligaste qvidande och ej kunde
annat än misstänka att någon stackars slaf pinades och dock visste
att jag var lika maktlös som ett barn, till att göra ens några
föreställningar. Jag misstänkte att detta qvidande kom från en
slagen slaf, ty man sade mig att detta var förhållandet vid ett
annat tillfälle. Vid Bio Janeiro bodde jag midtemot en gammal
fru, som hade skrufvar för att klämma sina slafvinnors fingrar.
Jag har bott i ett hus, der en ung mulatt dagligen och stundligen
skymfades, slogs, förföljdes, så att det kunnat vara nog att krossa
lynnet på det sämsta djur. Jag har sett en sex eller sju års gosse
få tre slag med en piska på bara hufvudet, innan jag kunde träda
emellan, emedan han gifvit mig ett glas vatten, som icke var full-
komligt rent. Jag såg hans fader darra för blotta blicken af sin
husbondes öga. Dessa senare grymheter bevittnades af mig i en
spansk koloni, i hvilka man alltid påstått att slafverna blifvit bättre
behandlade än af portugiser, engelsmän och andra europeiska na-
tioner. Jag såg i Bio en kraftfull neger icke våga afvärja ett
slag, som han ansåg vara riktadt mot sitt ansigte. Jag var när-
varande, då en godhjertad man höll på att för alltid skilja män-
nen, hustrurna och de små barnen tillhörande flera familjer, hvilka
länge hade lefvat tillsamman. Jag vill icke ens göra en antydan
om alla de hjertslitande grymheter, hvilka meddelades mig af fullt
trovärdiga sagesmän, och jag skulle ej heller hafva omnämt ofvan-
stående upprörande tilldragelser, om jag icke hade trälfat åtskilliga
personer, som äro så förblindade af negerns medfödda glädtighet,
att de tala om. slafveriet som ett drägligt ondt. Sådana personer
hafva vanligtvis besökt de högre klassernas hus, der slafvarne i all-
mänhet behandlas väl, och de hafva icke, såsom jag, lefvat bland
de lägre folkklasserna. Sådana forskare fråga slafvarne om deras
ställning; och de glömma att slafven måste vara mycket slö, om
han icke beräknar möjligheten af att hans svar skall nå husbon-
dens öron. -
Man påstår att egennyttan förekommer all öfverdrifven grym-
het; liksom om egennjdtan skyddade våra husdjur, hvilka vida
mindre sannolikt än ■ förnedrade slafvar kunna uppväcka sina råa
husbönders raseri. Detta är ett argument till slafveriets förmån, mot
hvilket den utmärkte naturforskaren Humboldt högsint protesterat
och hvarpå han anfört slående bevis. Man försöker ofta att för-
mildra slafveriet med att jemföra slafvarnes tillstånd med våra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:35:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dcresajord/0452.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free