- Project Runeberg -  En naturforskares resa omkring jorden /
446

(1872) [MARC] [MARC] Author: Charles Darwin Translator: Gustaf Lindström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

446 FRÅN MAURIT1US TILL ENGLAND. [KAI*. XXI.
kännetecken: utan boningar, utan vatten, utan träd, utan berg,
gifva de endast näring åt några dvärgväxter. Huru kommer det
sig då, och det är icke endast förhållandet med mig, att dessa
torra ödemarker så djupt fästat sig i mitt minne? Hvarföre hafva
icke de ännu jemnare, grönare och bördigare pampas, hvilka äro
till gagn för menniskoma, gjort ett liknande intryck? Jag kan
svårligen göra mig s^elf reda för dessa känslor: men det maste
till en del bero på det fria spelrum de lemna åt inbillningskraften.
Patagoniens slätter äro gränslösa, ty man kan knappast färdas
öfver dem och följaktligen äro de okända. De bära prägeln af
att under långliga tider hafva varit sådana de nu befinnas, och
det tyckes icke heller finnas någon gräns för deras tillvaro under
kommande tider. Om, såsom de gamle antogo, den flata jorden om-
gafs af en oöfverstiglig vattenyta eller af öknar, som voro upp-
hettade till en odräglig grad, hvem skulle icke betrakta dessa yt-
tersta gränser för menniskans kunskap med djupa, men obestäm-
bara känslor?
Slutligen äro bland landskapsvyer utsigterna från höga berg-
mycket märkliga, ehuru visserligen i ett afseende icke vackra. När
man skådade ned från Cordillerans högsta kam, fyldes själen, som
ej stördes af små detaljer, af de omgifvande massornas häpnads-
väckande storlek.
Bland enskilta föremål är kanske intet som så säkert väcker
förvåning, som den första anblicken af en vilde i hans hemland,
menniskan på hennes lägsta och vildaste stadium. Tanken hastar
tillbaka öfver gångna århundraden och frågar, kunna våra för-
fäder hafva varit sådana menniskor som dessa? menniskor, hvilkas
teckenspråk och miner äro svårbegripligare för oss, än våra husdjurs;
menniskor, som icke tyckas ega dessa djurs instinkt, ej heller
tyckas kunna vara i besittning af menskligt förnuft eller åtmin-
stone af de slöjder, som medfölja detta förnuft. Jag tror icke att
det är möjligt, att beskrifva eller måla olikheten mellan den vilda
och civiliserade menniskan. Det är skilnaden mellan ett vildt och
ett tamt djur; och en del af det intresse man erfar vid att se en
vilde, är ungefär snarlikt det, som föranleder litet hvar att önska
se lejonet i dess öken, tigern sönderslitande sitt byte i de täta
snåren eller noshörningen ströfvande öfver Afrikas vilda slätter.
Bland de andra i hög grad märkliga skådespel vi hafva be-
traktat, kunna räknas det Södra Korset, det Magelhaenska molnet
och de andra stjernbilderna på sydliga halfklotet, skydraget, gla-
cieren med sin blå isström, lutande öfver hafvet i djerf brant, en
lagunö lyftad af refbyggande koraller, en i verksamhet stadd vulkan
och en häftig jordbäfnings öfverväldigande verkningar. Dessa sist-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:35:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dcresajord/0456.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free