Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1836.] ÅTERBLICK. 447
nämde företeelser ega måhända ett särskilt intresse för mig, till
följe af deras nära samband med jordens geologiska bygnad. Jord-
skalfvet måste dock för en hvar vara en högst gripande tilldra-
gelse, då jorden, hvilken vi från vår tidigaste barndom lärt oss
anse som en sinnebild på fastheten, har gungat som en tunn
skorpa under våra fötter; och då vi se menniskans mödosammaste
arbeten i ett ögonblick kullkastade, känna vi lifligt huru föga hennes
omskrutna inakt betyder.
Man har sagt, att jagtlusten är en medfödd förnöjelse för
menniskan, en qvarlefva af en instinktlik lidelse. Om så är, är
jag öfvertygad att nöjet att lefva i fria luften, med himmeln till
tak och marken till bord, är en del af samma känsla. Det är
vilden, som återvänder till sina ursprungliga lefnadsvanor. Jag-
tänker alltid tillbaka på våra båtfärder och mina resor till lands
genom föga besökta trakter med ett stort nöje, som inga civilisa-
tionens bilder skulle hafva åstadkommit. Jag betviflar icke att
hvarje resande måste ihågkomma den glödande känsla af sällhet,
som han erfor, då han först andades i ett främmande luftstreck,
hvilket den civiliserade menniskan sällan eller aldrig beträdt.
Det finnes på en lång resa åtskilliga andra anledningar till
förnöjelse, hvilka äro af en mera förnuftig natur. Jordens karta
upphör att vara ett oskrifvet blad, utan blir en målning full af
de mest omvexlande och lifliga bilder. Hvarje del antager sina
sanna dimensioner; man betraktar icke fastlanden som vore de
öar och öarna, som vore de endast punkter, ehuru de i verklig-
heten äro större än många konungariken i Europa. Afrika, eller
Norra och Södra Amerika äro välljudande namn och lätt uttalade,
men det är först sedan man seglat flera veckor utefter små sträckor
af deras kuster, som man kommer till full insigt om på hvilka
vidsträckta områden af vårt ofantliga jordklot dessa namn häntyda.
Det är omöjligt att icke med stora förhoppningar skåda på
nästan ett helt halfklots framtida utveckling, då man ser detsam-
mas närvarande tillstånd. Det framåtskridande, som följde på kri-
stendomens införande i Söderhafsländerna, står sannolikt ensamt i
historiens årsböcker. Detta är så mycket mera förvånande, då vi
erinra oss, att endast för sextio år sedan Cook, hvars förträffliga
omdöme ingen lär vilja bestrida, icke kunde tänka sig möjligheten
af en förändring. Dessa förändringar hafva likväl nu åstadkom-
mits genom britiska folkets menniskoälskande sinnelag.
På samma del af jordklotet är Australien stadt i stigande ellei
rättare sagdt har redan höjt sig till en stor hyfsningens medel-
punkt, hvilken under någon icke mycket aflägsen tidpunkt kommer
att som herrskarinna trona öfver södra halfklotet. Det är omöjligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
