Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
matmoder, äfvensom på vissa orter lägga för deraf åt en närvarande tiggare. Man äter, man
dricker ock glammar, hvarje af de många rätterna helsas med ett tal af köksmästaren, och
efter hvarje måste man fresta på bränvinsbägaren. Ändtligen synes steken, som placeras
framfor presten. Denne börjar skära före af densamme, men låter snart knif och gaffel hvila
och håller det så kallade brudtalet, som vanligtvis utgör en hälft allvarlig och en halft
skämtsam utläggning af något å äktenskapet syftande bibelspråk. Efter måltidens slut göres bön
och sjunges en bordspsalm, hvareftor tobakspiporna tändes och kaffe med vederbörliga till«»
satser af bränvin eller konjak bjudes de ännu vid bordet sittande gästerne.
Nu utbäras bord och bänkar, och dansen börjar. Främst tråda presten och bruden fram
på tiljorna, vändande sig i en anständig menuett eller annan sedig gammaldags dans.
Brudgummen förer den mest aktade qvinliga gästen, hvarefter följa köksmästaren med
brudfräm-raan, och hofriddarne med hvar sin brudtärna och sedan de öfriga gästerna. Bruden är
pligtig att svänga om en dans med hela den manliga delen af gästerna, liksom brudgummen
ined den qvinliga. På hvarje dans tages ett »qvitte» i bränvin eller annan dryck. Mot aftonen,
sedan välplägnaden öppnat hjertat för frikostighet och andra kristliga dygder, lägger, i de
landsorter der sådant är brukligt, köksmästaren gästerna ömt på hjertat deras åliggande att
hederligt offra åt presten, som derefter uppbär sina håfvor på dertill framsatta tallrikar. Vid
samma tid inträffar det så kallade "kyssölet», då brudgummen upplyftes på de närvarande
drängarnes armar och måste, under betygandet af sin tacksamhet för den tid han varit i deras
lag, tömma ett glas för deras välgång. Efter hållen aftonmåltid fortsättes dansen tills
midnatten, då kronan skall dansas af bruden. Detta tillgår sålunda, att alla flickorna anställa en
ringdans omkring bruden, som med förbundna ögon sätter kronan på en af de dansande,
hvilken då tros blifva den först gifta i laget. Allt är nu redo till den så kallade
»sängledningen», hvilkens första uppträde är en liflig strid om brudparet emellan de gifta och de ogifta.
Flickorna slå en ring omkring bruden för att försvara henne mot hustrurnas anfall, hvilka
försöka rycka henne till sig; likaså söka ungersvennerna att skydda brudgummen mot de
påträngande gifta männen. Striden slutas naturligtvis med de giftas seger, och i samma
ögonblick den vinnes, störtar det eröfrade paret in i sotkam ra aren, efterföljda af hofriddarne och
brudtärnorna. De förra afkläda bruden och de sednare brudgummen, så mycket blygsamheten
tillåter. Nu öppnas dörren och brudskaran intränger under musik ocli skrål, för att, under
lyckönskningar och skämt, ur den i sängen sittande brudens hand emottaga den sista
välplägnaden för dagen, en sup bränvin eller ett glas vin.
Andra dagen är brudparet värdfolk. Bruden måste nu såsom ungmor förestå de husliga
bestyren, och bär såsom sådan en egen drägt. Dagen förnötes med kalasande och dans, och
nu förekommer i vissa landsorter den så kallade »springdansen», en slags vild polska, hvilken
hastigt afbrytes, då hela skaran fattar hvarandra i hand och, företrädd af de ifriga
spelmännen, rusar ut öfver berg och backar in i granngårdame, der dansen utan minsta uppehåll
fortsättes. Mot aftonen iföres bruden åter sin skrud, och talmannen påminner respektive
gäster om deras skyldighet att bidraga till det unga parets bosättning. Nu upptagas
brudgåf-vorna, mestadels bestående i kontanta medel, och dervid hvarje gifvare högljudt nämner sin
gåfva och mottager en forfriskning ur brudens egen hand. På vissa orter sker detta
»brud-offer» straxt efter bröllopsmåltiden och gåfvoma uppnämnas af köksmästaren.
Vanligen varar gästabudet till Thorsdagen, men ofta till påföljande Söndag, och någon
gång hela fjorton dagar. Ehuru underrättade om huru snart det skall slutas, blifva dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
