- Project Runeberg -  Svenska folkets seder, bruk och klädedrägter /
36

(1863) [MARC] Author: Carl Andreas Dahlström - Tema: Textiles
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

östergötkland utgör ett län för sig och har fem städer.

Linköping, nära vid Stäng&ns utlopp i Roxen, är säte för länsstyrelsen och en biskop, har
det största gymnasium och rikaste gymnasiibibliothek i riket. Af stadens tre kyrkor, är
domkyrkan den längsta, näst Upsala och den praktfullaste i Sverige, näst Lunds. År 1152 hölls
här det första Svenska kyrkomöte d& en årlig skatt till påfven beviljades under namn af S:t
Peters-penning och allmogen förbjöds att komma beväpnad till kyrka och ting. År 1600
hals-höggos här de fyra riksrådema. Afrättningen, Linköpings blodbad kallad, verkställdes p&
Jern-torget, der stället är utmärkt med röda stenar.

Norrköping, ansenlig och välbyggd stapelstad, på en skön slätt, nära Motala ströms utlopp
i Bråviken; midt i staden äro vattenfall, som drifva en myckenhet bruk, qvarnar och andra
vattenverk. I Norrköping idkas den största klädestillverkning i riket, hvaxjemte finnes en
mängd andra fabriker jemte god handel.

Söderköping, vid Götha Kanal och en å, som en half mil nedanför utfaller i Slätbaken,
är en af Sveriges äldsta städer och var för omkring trehundra år sedan en af dess fyra första
handelsstäder. Den är nu obetydlig och drifver ingen hvarken in- eller utrikes skeppsfart.
Innevånarne hafva dock en ej obetydlig bi-inkomst af bad- och brunnsgäster, som besöka den
straxt utanför staden belägna S:t Ragnhilds källa. År 1302 kröntes här Konung Birger och
firades Hertig Waldemars bröllop. På riksdagen 1523 afslogos Danska Konungen Fredriks
anspråk på thronen, och på riksdagen 1595 tillades Hertig Carl rättighet att styra riket
under Sigismunds frånvaro samt förbjöds all påflig gudstjenst i Sverige.

Wadstena, gammalmodigt och illa byggd, på Wetterns östra strand. Den af gammalt
välbekanta spetsknöpplingen drifves ännu, men är i aftagande. Invid Wadstena finnas lemningar
efter det fordom öfver hela Europa namnkunniga S:t Britas Kloster, invigt 1430, dit vallfarter
anställdes från hela christenheten. Klosterkyrkan, af tälgsten, är en af de största och
vackraste kyrkor i riket, samt innesluter många historiska märkvärdigheter och märkvärdiga
personers grafvar. Utanför staden ligger det af Gustaf I, år 1545 anlagda slottet Wettersborg, der
han 1552 firade sitt biläger med Catharina Stenbock. Vid riksdagen härstädes 1521 förklarades
Gustaf Wasa för Sveriges Riksföreståndare.

Skenniuge, på Östgöthaslätten vid Skena-ån var fordom ansedd för den vigtigaste i
öster-göthland. Den är nu ringa och utan rörelse utom vid Olofsmessan, då här hålles en stor
kreatursmarknad. På mötet härstädes år 1248 förbjödos presterna att gifta sig och stadgades
påfveväldet i Sverige.

Historiskt märkliga ställen äro: Bråvallahed, nära Bråviken. der år 740 det märkvärdiga
Bråvalla-slag hölls emellan Harald Hildetand och Sigurd Ring. Vid Kimstad (Kämpestad) skall
ett envige förefallit emellan tvänne prinsar med namnet Erik, hvarvid båda stupat och erinra
härom tvänne på kyrkotaket uppsatte ryttare af järnbleck, med växjor och hästar vände mot
hvarandra. Kettilstads kyrka anses hafva fått sitt namn efter Kettil Ochristen, som heldre
lef-vande gick i sin grafhög än han afsade sig fädrens tro och skall kyrkan vara uppbyggd på
den plats der Kettils hög varit anlagd* Alvastra klosterruin, vid foten af Omberg, der flera
Konungar äro begrafne. Likaså i Wreta Klosters kyrka. Efter Folkungaslägten finnas många
minnen i gårdar och kyrkor och man tror att en del bönder i Skärkinds härad skola härstam*
ma från denna mäktiga slägt. På en ö i Slätbaken finnas präktiga lemningar efter
Stegeborgs slott. Det blef förstördt år 1319, men åter uppbyggdt, hörde det en tid under Linkö*
pings biskopar, hvarefter det innehades af Danska fogdar; blef tvänne gånger eröfradt af Carl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:35:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dcsseder/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free