- Project Runeberg -  Robinson Kruse berättad för Sveriges ungdom /
73

(1899) [MARC] Author: Daniel Defoe Translator: Henrik Wranér With: Gerda Tirén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Regntiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men så täcktes himlen en dag småningom med
allt tätare moln, fram på middagen bröt det löst
med åska och regn, och sedan regnade det
hvar-enda dag. Robinson hade aldrig kunnat föreställa
sig, att det kunde komma så mycket regn på en
gång. Ett åskregn i hans hembygd var ingenting
att tala om mot dessa fruktansvärda skyfall, hvilka
störtade ned med en sådan styrka, att de kunde
slå en vuxen karl till marken. Vecka efter vecka
satt han inne i sin grotta med lamadjuren och
tordes icke sticka ut hufvudet. Nätterna voro som
vanligt beckmörka. Endast på morgnarna, då det var
uppehållsväder, kunde Robinson springa ut och
hämta foder och vatten åt djuren samt nödigt bränsle
för eldens underhållande. Ofta hade han hört
sjömännen tala om de varma ländernas regntid. Nu
fick han erfara, hvad det ordet betydde.

Hvad dessa mörka, kusliga regnvädersveckor
skredo långsamt fram! September och oktober ville
aldrig taga slut. Om han ändå haft böcker! Eller
bläck, papper och pennor! Han tänkte på sin
skoltid. Då hade han varit så utledsen på läsning
och skrifning och räkning. Skoltimmarna hade
förefallit honom så långa och enformiga, och han
jublade, när han fick springa ut och leka. Om
’han nu haft en enda af sina skolböcker, om det
så hade varit den tråkigaste af dem alla! Eller
•ett ark papper — han mindes med blygsel, huru
många han hade kastat bort. För en blyerts, en
griffeltafla eller en flaska bläck skulle han med
glädje gifvit hela den stora guldklimpen, som låg
•där och spolades af regnet, så dyrbar men ändå
•så onyttig för honom.

Då han ingenting kunde taga sig före i det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 14:43:13 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ddkruse/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free