- Project Runeberg -  Robinson Kruse berättad för Sveriges ungdom /
183

(1899) [MARC] Author: Daniel Defoe Translator: Henrik Wranér With: Gerda Tirén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 47. Skeppet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den blåa himlen. Fredag, som aldrig förr sett ett
europeiskt fartyg, stirrade mållös på detta vidunder.

— Kunde sluka alla mitt folks kanoter, hela
mitt folk! mumlade han slutligen.

Robinson var rent vild af glädje: han
omfamnade Fredag, svängde honom rundt, tiggde och bad
honom, att han skulle vara lika glad som
Robinson själf. Nu skulle de följas åt till Hamburg, och
det skulle bli annan seglats än i det där eländiga
baktråget, som de hållit på att urhålka i flera år.
Nu skulle det bli härligt att lefva.

— Kan du nu inse, Fredag, sade han, att
stormen var oss till gagn? Att Herren vet att vända
sorg i glädje? Tänk, när du får se de stora
europeiska städerna, får segla upp för den stolta Elbe,
se alla landtställena och villorna inne på kusten och
hamnen med dess skog af master och inne i
staden de smärta kyrkspirorna, som stiga högt upp
mot skyn! Då skall du göra stora ögon, Fredag, du!

Indianen log ett bredt leende. Nog skulle det
bli trefligt att följa med kazika, förstås.

— Men nu måste vi ha fatt i folket. Vi måste
ropa till dem, att de komma hit med en båt. På
en gång, Fredag!

— Det tjänar ingenting till, kazika! Mycket för långt!

Fredag såg bekymrad ut. Noga räknadt, kunde

han inte finna annat, än att det var en sorgedag
— han hade alls ingen lust att dansa. I går hade
han varit så glad i hoppet att komma hem till
fader och fränder, ty dit stod hans håg och hans
längtan. Hvad brydde han sig egentligen om
Hamburg, om villor och kyrkspiror — helst han
mycket oklart fattat meningen med kazikas skildringar!
Bara inte rent af det där svarta odjuret, som låg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 01:01:06 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ddkruse/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free