Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 52. Festmiddag ombord - 53. Fredag förvånas allt mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och då han en god stund hade bråkat med
knif och gaffel, lade han helt enkelt bort dem, tog
en skeppsskorpa i ena handen och ett stort stycke
korf i den andra, bet en bit af hvardera, och då
kände han sig hemmastadd och glad. Robinson
lät honom göra som han ville: tiden var för kort
att lära vilden europeiska fasoner, och det var
bättre, att han åt på sitt eget vis, än att han skulle
gått hungrig från bordet bara för knifvens och
gaffelns skuli.
Flodtiden var inne, och nu gingo Robinson och
Fredag ombord på flotten. Med alla sina utvalda
skatter nådde de lyckligt land, och nu skyndade
de att bära det räddade godset upp på den gröna
gräsmattan. Där tjudrade de äfven geten, och nu
var det hennes tur att hålla festmiddag. Hon gjorde
det också med besked.
f allt hvad Robinson räddat från skeppet,
voro de europeiska kläderna det, som han
mest längtade att få försöka. Hvad det skulle bli
skönt att få kasta det gräsliga omhölje af
bastmattor och ogarfvade’ hudar, som han så länge burit,
och få på sig plagg af riktigt linne och riktigt ylle
med riktiga knappar! Han hade tagit en fullstän-
FHMTIOTREDJE KAPITLET.
Fredag förvånas allt mera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
