- Project Runeberg -  Robinson Kruse berättad för Sveriges ungdom /
271

(1899) [MARC] Author: Daniel Defoe Translator: Henrik Wranér With: Gerda Tirén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 64. Fredag ser ett hemskt odjur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hanen på sin bössa. Hvad är det? Hvarför
skriker du?

— Bort, kazika! Bort, bort! hvåste Fredag fram,
under det hans tånder skallrade af rädsla. Långt
bort! Stort, hemskt odjur med glödande ögon —
stort gap, väldigt gap — kan sluka oss bägge på
en gång! Spring, kazika!

Och själf ämnade han lägga benen på ryggen.
Men fast Bobinson ej var alldeles fri från fruktan
för vilda djur, kände han dock Fredags
vidskepliga rädsla för obekanta saker allt för väl, för att
han skulle ta till flykten utan att veta, hvad han
flydde för.

— Kom nu och håll undan grenarna — vi måste
se närmare på det där rysliga odjuret, sade han.

— Aldrig, aldrig, kazika! Det har ögon som
stora krukans mun. Gå inte in — då har Fredag
ingen kazika mer! Uhuhu!

Och han föll ned på sina knän, vred sina
händer och sträckte dem bönfallande mot sin herre.

— Det slukade ju inte dig! sade Bobinson och
skrattade. Du är en mes, Fredag! En liten pojke
skulle peka finger åt dig, om han såge, hur rädd
du är, stora, starka karlen! Det hörs ju inte ett
ljud där inifrån. Nu skall jag slå eld. Och se
det rysliga odjuret skall jag också, om du gnäller
eller skriker aldrig så mycket, det kan du vara
säker på.

Därmed slog han eld, tände på en knippa torrt
gräs och kastade in den i hålet samt kröp
försiktigt in. Vid den uppblossande lågan såg han i den
rymliga hålan innanför den trånga öppningen, att
någonting rörde sig. Han såg ett par stora,
lysande ögon, och fast de inte alls voro så stora,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 14:43:13 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ddkruse/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free