- Project Runeberg -  Robinson Kruse berättad för Sveriges ungdom /
285

(1899) [MARC] Author: Daniel Defoe Translator: Henrik Wranér With: Gerda Tirén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 66. Fångarne frälsta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nu att hindra nästa flock att taga storbåten med
sig tillbaka till skeppet.

Det gick, som de tänkt. När klockan var bortåt
tre på eftermiddagen, dånade ett kanonskott från
skeppet och en stund senare ännu ett. Det var
kallelsen till manskapet att komma hem. Då ingen
syntes till, smällde ett tredje skott.

Som emellertid alla tre skolten visade sig utan
verkan, sattes en båt ut och närmade sig, väl
bemannad, Robinsons ö. Kaptenen, styrmännen och
Robinson höllo under tiden »krigsråd», och en plan
uppgjordes, huru man i de minsta småsaker skulle
bära sig åt. Hvar och en fick sitt värf att sköta.
Under väntetiden vederkvickte sig Robinson och
hans män med litet lifsmedel, som de funnit i
storbåten och vid sofplatserna.

Råten nalkades småningom ön. Men som det
måste dröja en god stund, innan den kunde hinna
dit, gjorde Robinson en liten tur till källaren, där
fångarne sutto. Dörren öppnades, och de två män,
som visat sig ångerfulla, blefvo utförda liksom
äf-ven den tredje, om hvilken de talat.

Kaptenen höll ett kort förhör. Det såg ut,
som om deras ånger varit uppriktig, och de
tycktes verkligen hafva blifvit lockade och tubbade att
vara med om myteriet utan att själfva vara hugade
därför. Som de dessutom alltid förut varit
ordentliga och raska fyrar, lofvade kaptenen, att de
skulle blifva tagna till nåder, om de lofvade tro
och lydnad. Detta löfte gjorde dem outsägligt
lyckliga och glada, och när de fingo höra, att de
redan samma dag skulle få aflägga prof på sin
uppriktighet och trohet, försäkrade de, att
kaptenen aldrig skulle finna pålitligare tjänare än dem.

Robinson. 8 d

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:35:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ddkruse/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free