Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 74. Hemkomsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tusentals barndomsminnen trängde sig på honom
vid åsynen af hvarje möbel, hvarje småsak. Hans
moder hade vidrört dem, då hon tåligt gick och
ordnade allt, under varma böner till Gud för sin
älskade son. Han hade velat knäfalla och föra
alla dessa hemmets småting till sina läppar. Han
tröttnade ej att se sig om, men gång efter annan
slöt han i sin famn den åldrige fadern, hvars
kinder fuktades af glädjetårar.
Fredag tyckte, att kazika dröjde nog länge. Han
steg därför in. Vål hade han tänkt, att han skulle
få se mycket märkvärdiga ting, men om en sådan
glans och härlighet, som mötte hans öga öfverallt
i det rika köpmanshuset, hade han ej kunnat
drömma. Han måste knipa sig själf i armen för
att förvissa sig, att han var vaken.
Robinsons oväntade återkomst spordes snart
nog öfver hela staden, och icke blott fränder och
närmare vänner utan alla dess invånare ville se
den vidtbereste ynglingen och hans brune
följeslagare samt höra honom berätta om sina underliga
äfventyr. Gäster kommo och gingo oafbrutet i det
gamla köpmanshemmet, och Robinson måste åter
och åter förtälja sin historia.
Hans största nöje strax efter hemkomsten var
att ströfva omkring på gatorna och vid hamnen
samt återse de ställen, där han en gång
bekym-merslöst lekt som barn. Forna lekkamrater
skyndade att uppsöka honom, tryckte hans hand,
lyckönskade honom och hälsade honom välkommen
tillbaka till fosterbygden. Alla förvånades öfver
hans många växlande öden. En och annan skulle
gärna önskat, att han hade varit i hans ställe,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
