- Project Runeberg -  Den verklige Robinson Crusoe's lefverne och äfventyr, samt tjuguåttaåriga vistande på en obebodd ö /
28

(1871) [MARC] Author: Daniel Defoe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Robinson i fångenskap

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Som han icke hyste minsta misstanke, gick han
gema in derpå och hissade seglen, emedan han stod i
föm. Jag stod deremot vid rodret och styrde ännu en
mil längre ut; derefter yände jag åt sidan, liksom jag
åter velat böija fisket, och under det den unge gossen
satt vid rodret, gick jag fram i föm till mohren,
låtsade som jag ville taga upp någonting bakom honom,
fattade honom plötsligt om benen och störtade honom
huf-vudstupa i hafvet. Men han var hastigt uppe igen, ty
han sam som ett stycke kork, ropade mig, bad mig
innerligt att jag åter skulle taga honom om bord, oeh
svor, att han vore ftrdig att följa med mig till verldens
ända.

Som han med en oerhörd styrka sam efter slupen,
och vinden var svag, skulle han snart ha uppnått mig.
Jag gick derföre in i kajutan, tog en af bössorna, lade
an på honom, och ropade: Jag har inte gjort er något
ondt, och tänker inte heller göra det, såvida ni afstår
från ert uppsåt Ni är nog stark simmare, för att uppnå
stranden: hafvet år lugnt, skynda, att bege er i land
och jag skall låta er obehindradt simma i land; men
nalkas ni slupen, jagar jag en kula genom ert hufvud,
ty jag har fast beslutit, att återvinna min frihet Nu
vände han om, och sam mot kusten. Jag tviflar icke
på, att han, utan synnerlig möda uppnådde den; ty han
var en utmärkt simmare.

Sedan han aflägsnat sig, vände jag mig till gossen,
som hette Xury, oeh sade till honom: “i fall du lofvar
att vara mig trogen, vill jag göra dig till en dugtig
karl; lägger du deremot inte genast handen öfver ditt
ansigte, till tecken, att du menar redligt med mig (detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:36:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ddrobinson/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free