Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i land, ’genast dränka minnet deraf i en bål punsch och
sålunda glömma faran i samma ögonblick den blifvit
öfverstånden. Hela mitt lefuadslopp var en trogen kopia
af denna bild!
Till och med sednare, när nödtvungna betraktelser
lärde mig inse min belägenhet och yisade mig, på
hvil-ken förfärlig, från hvaije menskligt umgänge afskild
uppehållsort jag blifvit slungad, samt i hyilket lyelplöst
tillstånd jag der befann mig, utan allt hopp om
framtida räddning, försy ann genast h varje smärtsam känsla,
så snart jag endast förutsåg möjligheten att frälsa mig
ifrån hungersdöden.
Derföre kände jag mig äfven småningom allt mer
försonad med mitt öde, och började ifrigt sörja för mitt
lifeuppehälle, långt ifrån, att vara bekymrad öfver min
belägenhet, såsom öfver ett himmelens beslut, och att i
den finna ett rättvist straff. Dylika tankar funno aldrig
insteg hos mig.
När jag såg mitt kom böija gro, inverkade detta
på sätt och vis på mina bättre känslor, och rörde mig
äfven utomordentligt, så länge jag nemligen ansåg det
för ett himmelens under; men med upphörandet af denna
föreställning, försvann äfven intrycket deraf.
Få samma sätt förhöll det sig med jordbäfoingen,
ehuruväl ingenting i sig sjelf kunnat vara förfärligare
och mera egnadt att leda ’menniskans tankar på en
högre osynlig makt, från hvilken dylika stora
tilldragelser allena kunde utgå.
Den första förskräckelsen var likväl knappt förbi,
då äfven dess intryck på mig upphörde; jag tänkte hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>