- Project Runeberg -  Den verklige Robinson Crusoe's lefverne och äfventyr, samt tjuguåttaåriga vistande på en obebodd ö /
209

(1871) [MARC] Author: Daniel Defoe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Detta i dubbelt hänseende oangenäma resultat satte
på, nytt min iabillningskraft i gäsning och alstrade den
djupaste nedslagenhet hos mig. En iskall feberrysning
skakade min kropp, och då, jag åter gick hon, kunde
jag icke bli qvitt den tanken, att en eller flere varelser
landat vid ön och funnit den vara bebodd, hvarföre jag
ipom kort borde vänta mig en öfverrumpling. Hur jag
skulle bete mig dervid, det visste jag alls icke.

Till hvilka dåraktiga företag förledes ej menniskan
af sin rädsla! Den kommer bonne att förbise de
räddningsmedel, hvilka anvisas henne af förnuftet. y

Min första plan var, att rifva ned alla mina
gär-desgårdar och låta mina tama djur fä springa till skogs,
på det ej fienden, när han upptäckt dem, skulle
förledas att oftare göra sina påhelsuingar af hopp om ett
rikt byte hos mig.

Den närmaste och naturliga följden af en sådan plan
skulle då ha blifvit ej allenast förstöringen af mina båda
åkerfält, för att icke heller genom denna lookmat
framkalla fienden, utan öfven, att jag bordt rifva ner min
sommarlöföal och mitt tält, på det icke något spår efter
min boning skulle uppsporra honom till vidare
efterforskningar, i hopp att finna innevånare på ön.

Med sådana tankar umgicks jag hela den natt, som
följde på min återkomst från stranden; fy oron i min
qjäl var ännu lika stor, och mina fantasier ännu lika
öfverspäuda. Fruktan för faran är tusende gånger
förfärligare än föran sjelf, och ängslans börda är dubbelt
tyngre än olyckans. Det sämsta var, att min
sinnesförvirring icke mer tillät mig hemta minsta tröst af
religionen.

Mobinson. 14

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:36:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ddrobinson/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free